Foto: Thommy Tengborg/TT

ANALYS: Stor osäkerhet om vart svensk ekonomi är på väg

Publicerad

ANALYS · Finansminister Magdalena Andersson lovar reformer på runt 25 miljarder kronor i den kommande budgeten. Höginkomsttagarna kommer att få mest i form av sänkta skatter, men också pensionärerna kan se fram emot sänkt skatt.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Huvuddelen av regeringens budget är redan intecknad i och med det 73-punktsprogram som förhandlats fram mellan regeringen och Centerpartiet och Liberalerna.

Det handlar bland annat om slopad värnskatt på inkomster över 690 000 kronor om året, mer pengar till kommunerna, skatteavdrag för företag som anställer nyanlända och sänkt skatt för pensionärer.

Men budgeten, som just nu förhandlas mellan de fyra partierna, kommer också att innehålla en del andra åtgärder. Liberalerna till exempel kräver ytterligare satsningar på rättsväsendet.

Reformer på 25 miljarder

I mitten av september presenteras budgeten och givet det parlamentariska läget kommer den med all sannolikhet att röstas igenom riksdagen.

När finansministern på torsdagen höll presskonferens på Harpsund summerade hon reformerna i budgeten till runt 25 miljarder kronor. 

Alldeles för lite, tycker flera ekonomer som vill se betydligt större satsningar. Från Swedbank talar man om ofinansierade satsningar på 70 miljarder kronor medan LO vill mångdubbla satsningarna på kommunerna.

Finansminister Magdalena Andersson är dock inte beredd att gå dem till mötes. Skulle konjunkturen vända nedåt brant kommer regeringen att agera, säger hon. I ett sådant läge är Sveriges låga skuldsättning en styrka. Statsskulden har inte varit så här låg sedan 1970-talet, vilket skapar möjligheter att agera i ett krisläge.

Kraftiga svängningar ställer till det

Även om regeringen flaggar för sämre tider tror finansministern på en mjuk inbromsning. Hon utesluter dock inte att nedgången blir betydligt brantare. Stor osäkerhet råder nämligen kring vart svensk ekonomi är på väg.

Att göra ekonomiska prognoser är svårt. Ännu svårare är det vid kraftiga svängningar uppåt eller nedåt. Det har svenska finansministrar fått uppleva många gånger förut. Prognosmakarna har svårt att fånga kraften i en uppgång, men också i en nedgång. Vi har sett det flera gånger förut, till exempel i samband med kriserna 1992 och 2008.

I den ekonomiska prognos som presenteras idag bedömer regeringen att tillväxten i år blir 1,4 procent. Det är en relativt svag ekonomisk tillväxt, som regeringen inte alls trodde var på väg för ett år sedan.

När finansministern stod på Harpsunds trappa i augusti förra året bedömde hon att tillväxten i år skulle bli 2,1 procent. Sedan dess har alltså prognosen reviderats ner till 1,4 procent.

Brexit och handelskrig oroar

Det är alltså en osäker prognos som presenteras idag, inte minst på grund av svårigheten att bedöma en nedgång.

Riskerna för svensk ekonomi har också ökat. Effekterna av en hård Brexit är en sådan risk. Handelskriget mellan USA och Kina en annan. Konflikten mellan USA och Iran i Hormuz-sundet där en betydande del av världens oljeleveranser passerar är en tredje faktor, som kan påverka världsekonomin och därmed Sverige.

Men också i den svenska ekonomin finns risker, som dessutom kan påverkas av den internationella utvecklingen. En sådan faktor är hushållens alltjämt stora skuldsättning. Samtidigt försämras ekonomin i många svenska kommuner.

Kan bli svårt att få ihop

Långsiktigt finns också stora utmaningar. Fram till 2026 behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder kronor, enligt finansministern.

Men problemet handlar inte bara om att skrapa ihop resurser. Växande svårigheter att rekrytera personal till välfärden kommer troligen att göra den här ekvationen än svårare att få ihop.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.