Skolverket har jämfört slutbetygen i årskurs nio med resultaten på de nationella proven. Jämförelsen visar att elevernas betyg ofta sätts i relation till hur de generellt presterar i skolan.

Skolor som har många högpresterande elever är mer restriktiva i betygssättningen medan skolor med många lågpresterande är mer generösa, enligt rapporten.

– Betygsättningen är orättvis för eleverna. Ingen vinner på att vi har ett system som det inte går att lita på. Det här kan göra att förtroendet för skolan och lärare minskar, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Skillnaderna mellan skolors betygssättning har inte förändrats mellan 2005-2017.

– Det är orimligt. Problemet minskar uppenbarligen inte. Man kan inte fortsätta att hålla tummarna och hoppas att det blir bra, säger Peter Fredriksson.

Inte lärarnas fel

Skolverket har tidigare larmat om att skolorna har olika betygssättning.

– Hittills har lösningen varit att stärka lärarnas kunskaper kring hur man bedömer och betygsätter elever, men det räcker uppenbarligen inte, säger Peter Fredriksson.

Han menar dock att det inte att det inte är lärarnas fel – det är systemets.

– Jag är övertygad om att vi har ett system som vi måste korrigera och göra något åt. Vi behöver utreda om det går att fastställa hur mycket man får avvika från resultatet från nationella provet och det beslutet ligger på politikerna.

Lärarnas riksförbund: Behövs ”rejält omtag”

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén håller med om att det är systemfel som leder till de stora skillnaderna i betygsättningen.

– Det hjälper inte att utbilda lärarna i hur man sätter betyg, när grundproblemet är skolsegregationen, säger hon.

Därför behövs det ett ”rejält omtag” menar hon, och nämner nationella proven som ett exempel,

– Utbildningsminister Anna Ekström gick ut och sa att de nationella proven ska ligga som grund för betyg. Men när proven gjordes var det aldrig syftet. Man måste se över proven och utforma de efter det syftet.