SVT:s Margit Silberstein kommenterar brytpunktsbråket

Maktkampen kan ha sått frön av hämnd

Uppdaterad
Publicerad
Smärtsamt nederlag för Reinfeldt när regeringen inte fick igenom hela budgeten.

Brytpunkten förpestar stämningen mellan Alliansen och oppositionspartierna. I den febriga maktkampen mellan minoritetsregeringen och majoriteten i riksdagen tvingades Fredrik Reinfeldt ned på knä i ett smärtsamt nederlag där regeringen inte får igenom sin hela budgeten. Men Sverigedemokraterna kan åka triumfvagn efter mandatperiodens största seger.

Höstens infekterade strid

Det är snart jul, men bråket om brytpunkten började redan på sensommaren när Fredrik Reinfeldt aviserade att han vill införa ett femte jobbskatteavdrag och höja gränsen för när man ska betala statlig skatt. Det var avstampen för höstens mest infekterade strid i riksdagen. I sak handlar den om skatter och fördelning, några av politikens mest laddade frågor. Laddningen finns inte bara mellan framförallt Socialdemokrater och Moderater, den är också en av Stefan Löfvens plågor internt i hans eget parti.

Oenighet inom (S)

När Löfven på ett tidigt stadium, när femte jobbskatteavdraget knappt var i sin linda, sa att lagt kort ligger och med det menade att han inte tänkte riva upp det om han blir statsminister nästa år, fick han partivänstern emot sig. Som kompensation gav han vänsterfalangen en i sammanhanget liten skärva när han bestämde sig för att hoppa på samma tåg som Vänstern och Miljöpartiet och stoppa regeringsförslaget om sänkt statlig skatt. Ytterligare en tågvagn kopplades till – en vagn med Sverigedemokrater, vilket krävdes för att sänka regeringsförslaget.

Juridiskt svårt

Men bråket har också handlat om huruvida ett tåg med destination att ändra praxis i budgetreglerna överhuvudtaget ska få rulla.  Jurister har slagit varandra i huvudet med budgetregler och paragraferna i riksdagsordningen. Partiernas företrädare har spottat ur sig tolkningar av juridiken, som stöder den egna linjen. Till slut sa talman Per Westerberg nej, han ville stoppa tåget. Han vägrade att låta frågan om brytpunkten gå till omröstning.  Westerberg fick genast anklagelser slängda i ansiktet att han som moderat gick Alliansens ärenden. Fast han stödde sig på en utredning gjord av opolitiska tjänstemän i riksdagen.

Anklags för populism

I debatten som föregick dagens votering låg ansvarskortet på bordet. Moderaten Andreas Norlén och andra företrädare för Alliansen beskrev om och om igen Socialdemokraterna som oansvariga och lättsinniga, inte som de gamla statsbärande Socialdemokraterna. De nya Socialdemokraterna tänker kortsiktigt och populistiskt. De driver igenom en konstitutionell förändring med knapp majoritet – tillsammans med Sverigedemokraterna löd anklagelseakten. Socialdemokraternas representant i konstitutionsutskottet, Helene Petersson i Stockaryd, tog också de ”gamla” Socialdemokraterna till hjälp i brytpunktsbråket. Göran Persson var andligen närvarande i riksdagens kammare när påminnelserna från oppositionen duggade om att på Perssons tid sökte regeringen stöd för sina förslag i riksdagen. Det gör inte Fredrik Reinfeldt, enligt oppositionen, därför  har han nu fått sig en rejäl knäpp på näsan, vilket var ett av syftena från oppositionens sida. Så nu har Fredrik Reinfeldt genomlidit sitt största nederlag under mandatperioden samtidigt som Sverigedemokraterna upplever sin största triumf.

Oläkta sår

Bråket om brytpunkten har orsakat en sårig relation mellan regering och opposition. Den kommer sannolikt inte att ha läkt till nästa höst när Stefan Löfven säger sig vilja samarbeta med Folkpartiet och Centern om han blir statsminister. Resultatet av dagens omröstning kan tvärtom ha sått frön av hämnd som kan stå i full blom när en socialdemokratiskt ledd regering ska lägga fram sin budget. Då kan det bli öga för öga tand för tand som gäller i de så omtalade budgetreglerna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer