Diskrimineringsombudsmannen fick 2009 i uppdrag av regeringen att ta reda på om det förekommer diskriminering på bostadsmarknaden, hur utbredd den är och vilka som drabbas.
I studien som gjordes på Uppsala universitet ingick personer utifrån diskrimineringsgrunderna etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt religion.
Svaret är tydligt och bekräftar tidigare rapporter i ämnet: Ja, diskriminering förekommer på bostadsmarknaden i hela landet. Det är mer utbrett på hyres- än på bostadsrättsmarknaden och det vanligaste är diskriminering på grund av etnisk härkomst.
Mest påtaglig var diskrimineringen mot muslimer och romer. Två romska kvinnor blev så illa berörda när de fick dörren i ansiktet på en lägenhetsvisning att de valde att hoppa av projektet.
-Rätten till bostad och rätten till likabehandling är en viktig mänsklig rättighet. Om människor inte får tillgång till bostäder påverkar det tillgången till arbete och utbildning, säger Paul Lappalainen, enhetschef på Diskrimineringsombudsmannen till Rapport.
På hyresmarknaden fanns det i många fall inga lediga lägenheter till någon av de sökande. Men det var tydligt hur de med svenska namn som ringde fastighetsbolagen fick ett bättre bemötande. I flera fall fick de information om andra lägenheter som inte var exakt vad de frågat efter, tips på hur de kunde söka vidare och i något fall en uppmaning att ställa sig i en intern kö.
Tonläget ändras
I studien har man valt att notera både så kallad direkt diskriminering, att handläggare ljuger eller väljer att undanhålla information, och indirekt diskriminering som till exempel kan innebära att tonfallet eller bemötandet förändras.
Direkt diskriminering skedde bara mot personer med utländsk bakgrund och de var också i större utsträckning utsatta för den indirekta diskrimeringen, visar en analys av ljudupptagningarna.
De homosexuella par som deltog var inte utsatta för direkt diskriminering. Men forskarna konstaterar att de flesta handläggare reagerade påtagligt när kvinnan i hyresstudien började prata om ”jag och min flickvän”. Många blev tysta och eftertänksamma och ibland överdrivet vänliga som ett tecken på osäkerhet.
Funktionshindrade omyndigförklaras
För personer med funktionsnedsättning visade sig diskrimineringen framför allt i form av brist på tillgänglighet. Många vittnade också om hur de kände sig omyndigförklarade när mäklarna hellre vände sig till den personlige assistenten än till den person som faktiskt var spekulant på lägenheten.
Det gick inte att skönja någon diskriminering på grund av kön. Det förekom att kvinnor var mer engagerade i manliga sökanden och att män var trevligare mot kvinnor, men det har inte gått att se att det skulle påverka deras lycka i bostadsjakten.
Hedvig Eriksson