Trots att finansminister Anders Borg talar om ett ”långvarigt gråväder” visar hans prognos på en klar förbättring av svensk ekonomi nästa år.
Tillväxten stiger från 1,2 procent till 2,5 procent – alltså mer än en fördubbling. Ändå låter Anders Borg som att konjunkturuppgången är avlägsen och om behovet av stimulansåtgärder.
”Kritiken är inte oväntad”
Läser man finansministerns egen prognos är det lätt att dra slutsatsen att stora inkomstskattesänkningar gjort större nytta i ekonomin i år, när tillväxten är mycket svag, än nästa år när tillväxten stiger.
Just skattesänkningarna lär bli den stora debattfrågan när regeringen presenterar sin budget den 18 september. De rödgröna partierna mobiliserar och anklagar regeringen för att vara ansvarlös. Socialdemokraterna menar att det är oförsvarligt att låna till skattesänkningar. Kritiken är inte oväntad.
”Kan bli avgörande för valutgången”
Däremot Socialdemokraternas besked redan nu att man inte tänker riva upp dessa skattesänkningar om man vinner valet 2014. Det här försvagar förstås kraften i partiets kritik, men kan förklaras av att Stefan Löfven inte vill stöta sig med medelklassväljarna, som kan bli avgörande för valutgången nästa år.
Regeringens största politiska problem är arbetslösheten. Under valåret lär den hamna på 8,1 procent. Trots en serie politiska reformer sedan maktsskiftet 2006 för att skapa jobb och hålla tillbaka arbetslösheten är facit magert.
”I själva verket finns inga pengar”
Visst, lågkonjunkturen har präglat de senaste åren men flera jämförbara EU-länder har klart lägre arbetslöshet än Sverige. Här kommer den politiska oppositionen i riksdagen att gissla regeringen fram till valdagen.
Sammanlagt lovar finansministern satsningar på 25 miljarder kronor i valbudgeten. Han talar om reformutrymme, men i själva verket finns inga pengar. Statsbudgeten går redan med underskott.
Istället är det finansministerns bedömning av vad ekonomin behöver och tål de kommande åren för att en återhämtning ska ske. En annan faktor är förstås valet nästa år. Genom en väl tilltagen budget hoppas regeringen öka möjligheten att bli omvald.
Tittar man på innehållet i budgeten kommer sannolikt skattesänkningarna att uppgå till 16 miljarder kronor. Det handlar bland annat om ytterligare ett jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt för statlig skatt och sänkt skatt för pensionärer.
Utöver detta finns nio miljarder kronor. Det här ska bland annat räcka till satsningar på skolan och ett nytt lärlingssystem samt till stöd för ekonomiskt utsatta familjer.
”Lär inte få genom sina krav”
Kanske kommer även andra sjuklöneveckan att slopas, men mot detta talar förstås utvecklingen i sjukförsäkringen med allt fler sjukskrivna. Kristdemokraterna lär inte få igenom sitt krav på mindre barngrupper i förskolan då det förutsätter höjda dagisavgifter.
Inte en säker valvinnare. Däremot kan Kristdemokraterna få stöd för sitt krav att höja alkoholskatten. Höstens budget lär också innehålla sänkta avgifter till A-kassan, något som tidigare i somras utlovades av statsministern.