Svensk beredskap för ubåtsjakt försämras

Publicerad

Efter höstens ubåtsjakt har politiker i regeringen och alliansen varit eniga om att försvarsförmågan behöver stärkas. Men trots det kommer en stor del av flottans fartyg som kan söka efter ubåtar att försvinna de kommande åren för att renoveras eller skrotas.

Ubåtsjakten i Stockholms skärgård i oktober ledde fram till att försvaret bekräftade att en undervattenskränkning gjorts. Under hösten har politiker från både regeringen och alliansen sedan gång på gång sagt att Sveriges försvarsförmåga måste öka. Det gäller inte minst flottans beredskap och förmåga.

Så här sade till exempel försvarsminister Peter Hultqvist i Aktuellt den 14 november:

– Vi kommer att genomföra en särskild analys av vår ubåtsjaktsförmåga när det gäller förbättringspotentialer och när det gäller styrkor.

Men de närmaste åren kan det snarare bli lägre potential. Stora delar av de fartyg som kan leta under vatten kommer att tas ur bruk för att renoveras eller skrotas.

Tre båtar kommer att vara tillgängliga

I första hand rör det sig om Bevakningsbåt 80, som på försvarets hemsida har beskrivits som ”landets främsta försvarslinje” mot kränkningar till sjöss. I dag finns 11 fartyg, samtliga har förmåga att leta under vattnet efter till exempel ubåtar.

Nästa år ska sex av dem tas ur drift för att skrotas och bli reservdelar. De kvarvarande fem fartygen ska renoveras under kommande år, och under den tiden beräknar man att tre bevakningsbåtar åt gången kommer att finnas tillgängliga. De ska räcka till för att bevaka såväl Östersjön som västkusten.

”Vi behöver fler fartyg”

För att ersätta bevakningsbåtarna ska flera andra fartyg renoveras eller byggas om. De flesta av förändringarna kommer att äga rum 2015-2017. Och även om inte alla fartyg försvinner samtidigt så kommer färre fartyg att finnas tillgängliga. När arbetet är klart kommer försvaret att ha färre fartyg än i dag för att övervaka och möta kränkningar.

– Man kan mäta både kvalitet och kvantitet. Kvalitén kommer ju att öka såtillvida att vi får enheter som har högre uthållighet och bättre sensorer. Kvantitetsmässigt är det alltid tråkigt att skala ned, vi behöver fler fartyg och mer personal, säger Eva Skoog Haslum som är flottiljchef vid fjärde sjöstridsflottiljen i Berga.

Har inget val

Utåt säger försvaret att man ska klara eventuella kränkningar med hjälp av de nya korvetterna av Visbyklass, de långsammare minröjningsfartygen samt ubåtsstyrkan. Men det finns många röster inom försvaret som är kritiska till att planerna fortskrider trots utvecklingen.

Marinchefen Jan Thörnqvist menar att man inte har något val.

– Om du frågar en marinchef var som helst i världen så kommer han att säga att ”jag vill ha alla resurser som finns och så mycket folk och materiel som möjligt”. Men vi har ju att anpassa sig oss i ett större sammanhang och till en ekonomi och en personalförsörjning, säger Jan Thörnqvist.

Behövs politiskt beslut

Besluten fattades för flera år sedan. Fartygen börjar bli till åren, och man har brist på både pengar och personal som kan bemanna fartygen. Jan Thörnqvist betonar dock att man hade kunnat rädda samtliga fartyg men det hade kostat pengar.

– Det innebär ju en rätt så avsevärd kostnad sett till materiel och en utökad personalram.

Och då behövs det ett politiskt beslut?

– Ja, det är som jag ser det vad som återstår.

Men något sådant beslut finns inte i dagsläget. Under veckan har ÖB meddelat regeringen att man inte har pengar till att utföra de uppgifter man fått av Försvarsberedningen. Försvarsministern har träffat partierna i Försvarsberedningen för att hitta en överenskommelse trots den politiska situationen i riksdagen. Men något klart besked om flottans framtid blev det inte.

– Vi har gett ett särskilt uppdrag att ta fram en analys om ubåtsjaktsförmågans plus och minus-faktorer. Vi får sedan bedöma den i övriga arbetet med inriktningspropositionen, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

– I det läge som Sverige just nu befinner sig i så finns det inte skäl att avveckla någon betald och fungerande försvarsmateriel, säger Folkpartiets försvarspolitiska talesperson Allan Widman.

Men då behövs det ju mer pengar, när kan ett sådant beslut komma?

– Jag är övertygad om att den här våren kommer att bjuda på förslag om ytterligare medel till försvarsmakten, säger Allan Widman (FP).

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer