Gruv-, it- och fordonsbranschen är några områden där EU:s lagstiftning kan vara avgörande för verksamheten för svenska företag. Foto: TT

Svensk lobbying i Bryssel – så ser den ut

Uppdaterad
Publicerad

EU:s lagstiftning påverkar både företag och intressegrupper i Sverige. SVT Nyheter har tittat på några av de aktörer med huvudkontor i Sverige som satsar mest på att göra sig hörda i Bryssel.

Konsulter

Ska man gå på uppgifterna i öppenhetsregistret är konsultbyrån Kreab vår mesta storspelare i Bryssel. Bolaget anger nästan 100 registrerade kunder, 17 ackrediteringar till EU-parlamentet, 50 anställda och en uppskattad kostnad för lobbyverksamheten på cirka 40 miljoner per år. Kreab har också flest registrerade möten på EU-kommissionen. Besöken har det senaste året handlat om allt från plastförbud och koldioxidutsläpp till försvarsindustri. Största kunden är Scania, ett uppdrag som omsätter mer än fyra miljoner om året.

Regioner

Foto: TT

Flera städer och regioner i Sverige har en egen representation i Bryssel för att bevaka lokala intressen. De högsta kostnaderna har Region Skåne som uppger att man har 20 heltidstjänster och kostnader på mellan 10 och 12 miljoner. Andra regioner som har ett Brysselkontor är Stockholm Region EU Office med kostnader på 8 miljoner, Malmö stad med 6 miljoner i kostnader och Västra Götaland, 5 miljoner.

It-bolag

De svenska it- och telekombolagen Ericsson, Telia och Spotify följer aktivt utvecklingen inom den digitala ekonomi och inre marknaden. För musiktjänsten Spotify finns 55 registrerade besök på EU-kommissionen sedan 2014. Under förra året gällde de flesta besöken digitalskatt, ett lagförslag som senare föll i ministerrådet. Lobbyingkostnaderna uppges vara 6-7 miljoner årligen. 5G har varit på agendan vid många av Telias, 12-15 miljoner, besök hos EU-kommissionen medan Ericsson haft många besök om cybersäkerhet.

Gruvbolag

Foto: TT

Den svenska gruv- och stålindustrin finns representerade både med egna lobbyister och genom deltagande i expertgrupper. Den som ingår i en expertgrupp har både chansen att knyta kontakter till politiker och att formulera problembild och lösningar inför framtida lagstiftning. Sedan finns dock inga garantier för vart ett lagförslag tar vägen när det väl behandlas i EU-parlamentet. I arbetet med EU:s policy för gruvbrytning bidrar bland annat LKAB, Epiroc och Stena Metall med expertkunskap. 

Fordonsbranschen

Foto: TT

De stora svenska fordonsföretagen Scania, Volvo och Stoneridge sitter med i flera expertgrupper vardera, bland annat om hur tunga fordon får vara på vägarna och utsläppskrav för icke vägburna maskiner som motorsågar och gräsklippare. Scania och Volvo har båda tre anställda lobbyister och kostnader på 4-5 miljoner kronor.

Fackförbund

Av de svenska fackförbunden är LO störst, med 5 heltidstjänster och kostnader på mellan 5 och 6 miljoner kronor. Saco uppskattar sina kostnader till 4 miljoner och TCO till mellan 500 000 och en miljon. Alla de tre förbunden sitter med i flera olika expertgrupper, bland annat kring frågor som fri rörlighet för arbetare, kompetensutveckling och sociala skyddsnät.

Svenska organisationer i Bryssel

269 organisationer med huvudkontor i Sverige är registrerade i öppenhetsregistret (fram till 15 maj)

51 av dem har också ett kontor i Bryssel 

34 av dem har ackreditering till EU-parlamentet 

75 av har vid minst ett tillfälle besökt någon av de högst ansvariga på EU-kommissionen

Högst kostnader:

Kreab ca 40 miljoner

Ericsson 12-15 miljoner

Reform Society in Stockholm 10-12 miljoner

Region Skåne 10-12 miljoner

SKL 10-12 miljoner

Flest besök på EU-kommissionen:

Kreab 60 möten

Spotify 55 möten

Ericsson 46 möten

Telia 38 möten

Scania 34 möten

Öppenhetsregistret är frivilligt och självrapporterande. Uppgifterna får därför ses som exempel och inte statistik.

Källa: Uppgifter om de olika organisationerna kommer från Transparency Register.

Uppgifterna om registrerade besök på EU-kommissionen har samlats in av sajten Lobbyfacts.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EU-valet 2019

Mer i ämnet