SVT har tidigare berättat att Datainspektionen startar en tillsyn för att ta reda på om svenska myndigheter använder den teknik för ansiktsigenkänning som tillhandahålls av företaget Clearview AI.
Bakgrunden är uppgifter från en kundlista som uppges ha läckt från Clearview AI, och som nättidningen Buzzfeed News publicerat uppgifter från. Där finns Sverige med på en lång lista över länder där myndigheter uppges ha använt tjänsten.
Buzzfeed har också publicerat en karta som uppges komma från en presentation som Clearview AI gjort, och där Sverige finns markerat som ett av de länder dit bolaget expanderat eller planerar att expandera.
Efter att Sveriges Radio Ekot ställt frågor om Clearview AI till polisens presstjänst, har myndighetens dataskyddsombud gjort en snabbutredning av det rättsliga läget kring ansiktsigenkänningstjänsten.
”Många och svåra” frågor
SVT har tagit del av utredningen, som slår fast att Clearview AI ”väcker många och svåra rättsliga frågor” och att det ”inte bör komma i fråga att använda sig av aktuella tjänster”. Om man ändå gör det ”kommer Polismyndigheten bryta mot ett antal bestämmelser i dataskyddslagstiftningen, vilket bland annat kan leda till sanktionsavgifter”.
Polisens avdelning NFC, Nationellt forensiskt center, har förklarat för dataskyddsombudet att man där inte använder tjänsten. Polisens rättsavdelning har inte heller blivit ombedda att göra några rättsliga bedömningar.
Utredningen landar ändå i en rekommendation: ”För att säkerställa att programvaran från Clearview AI och motsvarande externa tjänster tillsvidare inte används inom Polismyndigheten bör NFC och Noa klargöra och sprida att det inte är tillåtet.”
Och efter dataskyddsombudets utredning går det nu ut intern information till polisens anställda, med innebörden att det inte är tillåtet att använda Clearview AI.
Tester kan förklara
Dataskyddsombudet konstaterar att man kan registrera sig för en 30-dagars provperiod hos Clearview AI, och att det kan vara förklaringen till att organisationer inte känner till att anställda använt programvaran.
Både Interpol och dansk polis har uppgett att mejladresser kopplade till respektive myndighet kan ha hamnat i Clearviews kundlista på just detta sätt – när enskilda medarbetare testat verktyget.
En jurist som representerar Clearview AI har för den danska dagstidningen Politiken uppgett att den läckta listan innehåller flera felaktigheter, men avböjt ytterligare kommentarer med hänvisning till en pågående utredning.