Svenska elever presterar högt när det kommer till samhällskunskap. Foto: TT

Svenska elever i toppklass i samhällsfrågor

Svenska elever hör till den absoluta toppen i ett internationellt kunskapstest i samhällsfrågor. Sverige har dessutom förbättrat sitt resultat markant sedan den förra mätningen. Men skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortfarande stora.

När forskarorganisationen IEA och dess samarbetspartner, däribland svenska Skolverket, nu släpper resultaten i ICCS 2016 torde det bli belåtna kommentarer i Skolsverige.

Med ett jättekliv på 42 poäng uppåt placerar sig Sverige på tredje plats i denna globala studie, vars fulla namn är International Civic and Citizenship Education Study och som testar åttondeklassares kunskaper i demokrati- och medborgarfrågor.

Viktigast: Svenska elever har gått från ett bra (537 poäng) till ett mycket bra resultat (579 poäng) sedan den förra mätningen för sju år sedan.

-Då presterade svenska elever bra. Nu presterar svenska elever ännu bättre. Vi ligger i topp, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson på en pressträff.

Trea i rankningen

Detta är andra gången testet ICCS genomförs. Första gången var 2009.

Som en bonus: Sverige är trea i rankningen – endast Danmark och Taiwan hade högre poäng (586 respektive 581). Förra mätningens etta, välrenommerade Finland, ligger nu på fjärde plats. IEA påpekar att poängskillnaderna är så små att varken Finland eller Taiwan är signifikant bättre än Sverige, och att Finland inte är signifikant sämre. Men utan statistisk tvekan hör Sverige till topp fyra.

Samtidigt ska det sägas att en lång rad inflytelserika länder som Tyskland, Frankrike, Spanien, Storbritannien, Kanada, USA, Australien och Japan inte deltar i studien.

Foto: TT

Tre av fem fick A

ICCS ringar in åttondeklassarnas kunskaper om mänskliga rättigheter, allmän rösträtt, ett parlaments funktion, domstolars roll, likhet inför lagen och så vidare. Det handlar inte om att kunna namn på presidenter eller premiärministrar, utan att förstå grundläggande drag och begrepp i en demokrati.

Detta har alltså de svenska eleverna god koll på. Mer än hälften av dem, 58 procent, nådde upp till högsta nivå A.

Att unga har bra kunskaper i samhällsfrågor är mycket viktigt, enligt generaldirektör Peter Fredriksson.

-Det är i skolan vi lägger grunden för ett demokratiskt samhälle byggt på respekt för mänskliga rättigheter, säger han.

Men den internationella rapporten visar också att Sverige fortfarande har en stor resultatskillnad mellan elever från högutbildade hem och övriga elever. Sverige har också en av de största poängskillnaderna mellan tjejer (598 poäng) och killar (562) och en större skillnad än ICCS-snittet mellan elever med invandrarbakgrund och elever med rötter i landet. Svensk skola klarar alltså inte att kompensera för elevers skiftande bakgrunder, vilket har påpekats i andra studier.

Miljö och klimat

ICCS fångar också upp elevers inställning till olika stora samhällsfrågor, och deras engagemang.

Ungdomarna, inklusive de svenska, pekar ut miljöförstöring som det klart största framtidshotet. Men medan terrorism pekas ut som det näst största hotet i hela ungdomsgruppen rankar svenska ungdomar klimatförändringarna som nummer två.

Redan 2009 visade svenska ungdomar ett, internationellt sett, starkt stöd för jämlikhet mellan könen. Stödet har ökat ytterligare men det är fortfarande tjejerna som rankar jämställdhet högre. Svenska ungdomar, tillsammans med chilenska och taiwanesiska, uttalar också det starkaste stödet för lika rättigheter oberoende av etnicitet.

Svenska ungdomar ser också ut att hysa stort förtroende för riksdag och regering som institutioner. Intresset för att rösta, när rösträttsåldern är nådd, har ökat sedan den förra mätningen. Även intresset för att diskutera politik tycks ha ökat under de senaste sju åren – andelen som luftar sina åsikter utanför skolan och med sina föräldrar har ökat, och åsiktsfriheten hålls högt.

16 procent säger sig ha gjort en insats för en ideell grupp eller organisation, vilket är en lite högre andel än för sju år. Men sådant frivilligarbete är betydligt vanligare bland exempelvis danska, norska och estniska ungomar. Att engagera sig i elevråd eller skriva för en skoltidning tycks dock inte vara något för svenska elever, som visar lägre intresse än ICCS-snittet.

Fakta: Resultat ICCS 2016

Visa

Land: Poäng

  1. Danmark: 586
  2. Taiwan: 581
  3. Sverige: 579
  4. Finland: 577
  5. Norge: 564
  6. Estland: 546
  7. Ryssland: 545
  8. Belgien (Flandern): 537
  9. Slovenien: 532
  10. Kroatien: 531
  11. Italien: 524
  12. Nederländerna: 523
  13. Litauen: 518
  14. Lettland: 492
  15. Malta: 491
  16. Bulgarien: 485
  17. Chile: 482
  18. Colombia: 482
  19. Mexiko: 467
  20. Peru: 438
  21. Dominikanska republiken: 381

IEA påpekar att poängskillnaderna är så små att varken Finland eller Taiwan är signifikant bättre än Sverige, och att Finland inte är signifikant sämre än Sverige.

Källa: IEA

Fakta: Om studien

I ICCS 2016 deltog drygt 94 000 åttondeklassare i 3 800 skolor i 24 länder/regioner/delstater. Tre av dessa 24 finns inte med i resultatredovisningen, på grund av instabila mätresultat: tyska Nordrhein Westfalen, Hongkong och Sydkorea.

I Sverige deltog ca 3 500 elever i 155 skolor. Studien genomfördes i februari–mars 2016, så det är främst elever födda 2001 som deltagit.

Ansvarig för ICCS är forskarorganisationen International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Ansvarig för genomförandet i Sverige är Skolverket.

IEA publicerar resultaten av ICCS 2016 i en internationell rapport, med titeln Becoming Citizens in a Changing World, samt en europeisk rapport – Young People´s Perceptions of Europe in a time of change. Skolverket publicerar en svensk rapport.

Källor: IEA och Skolverket

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer