Läsning är viktigt, men det kan vara många svåra ord i faktatexter. Det tycker elever på Backeboskolan i Saltsjö-boo.
Elliot Westerlund är 10 år. Han tror att det är viktigt att kunna läsa, till exempel om man får ett mail.
– Då måste man kunna läsa det, och det är väldigt många jobb som man måste kunna läsa på, säger han.
Elin Landberg går i samma klass.
– I faktatexter brukar det ofta finnas fler svåra ord. Och böcker är mer gjorda så att man kan förstå bättre, och leva sig in i en värld.
Deras lärare Sofia Grip tror att nyckeln är att eleverna får öva mycket. Men också att jobba med läsning i alla ämnen.
– En nyckel är att jobba ämnesintegrerat. Då tror jag att man ökar förståelsen, att de förstår att det hänger ihop. Förstår man en faktatext bra blir man också bra på till exempel biologi.
Ser ljuset
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström ser ljusglimtar trots resultatet i mätningarna:
– Det är ett fortsatt bekymmersamt läge när det gäller resultatutvecklingen. Vi ser fortsatt sjunkande kunskapsresultat, framförallt i matematik. Men det finns en ljusglimt. För första gången ser vi en resultatförbättring, och det är att svenska elever i årskurs fyra faktiskt presterar bättre i naturvetenskapliga ämnen, jämfört med vad de gjorde för fyra år sedan, säger Anna Ekström till SVT.
Fjärdeklassarnas läsförmåga har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2006, men ligger fortfarande över snittet i EU och OECD, visar mätningen från PIRLS 2011. Försämringen beror enligt Skolverket främst på att eleverna blivit sämre på att läsa faktatexter. 2001 presterade eleverna i topp i samma undersökning.
Förbättring i natur
I matematik ligger resultaten bland fjärdeklassare på samma nivå som förra mätningen 2007, men under genomsnittet i EU/OECD. I naturvetenskap har kunskaperna blivit bättre och ligger över snittet, visar mätningen från TIMSS 2011.
Bland åttondeklassarna har resultaten i matematik försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under snittet. I naturvetenskap ligger resultaten på samma nivå som 2007 men fortfarande under snittet.
Enkätsvaren visar att eleverna tycker det är roligt med matte och naturvetenskap i årskurs fyra men att intresset sedan svalnat i årskurs åtta.
– Vi ser samma utveckling i andra länder, men till skillnad från Sverige lyckas andra länder inom OECD bättre med att lära eleverna matte och naturvetenskap mellan de årskurserna. Det är en intressant iakttagelse som ger oss en grund för att lära oss mer om vad andra länder gör och vad Sverige gör sämre.
Vad är det viktigaste för att vända den här negativa utvecklingen?
– Jag vill slå ett slag för lärare som får en chans till kompetensutveckling så man kan genomföra en bra undervisning. Det finns inga genvägar till en bra skola. Det går via bra undervisning som stimulerar eleverna till att lära sig mycket, säger Anna Ekström.
Utbildningsminister Jan Björklund kallar resultaten i de två undersökningarna för ”bekymmersamma”, trots att fjärdeklassarnas resultat i matte och NO var bättre än han hade väntat.
– Resultaten har inte legat högt förut, och fortsätter att sjunka. De ligger på en alldeles för låg nivå. En delförklaring är de pedagogiska metoderna. Eleverna jobbar för mycket självständigt. I själva verket krävs det mer katederundervisning, sade Björklund på en pressträff i dag.
Utbildningsministern hänvisar bland annat till att matteundervisningen ska utökas med en timme i veckan för elever på lågstadiet. Förslaget lämnas till lagrådet i dag och kan bli verklighet till hösten. SVT rapporterade om förslaget i september.