Sverige har inte längre världens högsta skatter. Ny statistik visar att Danmark, Belgien och Frankrike gått om, rapporterar Ekot.

Som högst låg de svenska skatterna på runt 50 procent av bruttonationalprodukten. Nu har de sjunkit till under 45 procent, en sänkning på över hundra miljarder kronor.

Fortsätter utvecklingen i samma takt kommer Sverige att vara nere på EU-genomsnittet 40 procent inom sex, sju år.

– Det betyder ganska mycket för välfärden. Vi är ju vana vid att det mesta hanteras via stat och kommun eller socialförsäkringar. Skulle skatterna fortsätta sjunka i samma takt framöver så blir det svårt att upprätthålla, säger Andreas Bergh, professor i nationalekonomi och välfärdsforskare vid Lunds Universitet.

Med en ökande och allt äldre befolkning urholkas välfärden årligen genom att en lång rad bidrag till kommuner, landsting och medborgare inte räknas upp automatiskt. För att nivån på välfärden ska bestå skulle staten därmed behöva öka sina skatteintäkter.

I vissa fall kan sänkta skatter ha en stimulerande effekt och på så sätt ge intäkter på samma nivå eller till och med högre. Andreas Bergh pekar på bolagsskatten som ett sånt exempel.

– Men jobbskatteavdragen har inte haft någon sådan effekt. De har minskat resurserna i den offentliga sektorn.