Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Försvarsminister Pål Jonson (M) anser inte att Sverige bör ha några förbehåll mot att förvara kärnvapen på svensk mark inför ett Natomedlemskap, men betonar samtidigt att han inte med det öppnar dörren. I tisdags sade han så här till SVT Nyheter. Foto: TT

”Vi öppnar inte för kärnvapen i Sverige”

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) säger att Sverige inte ska ha några förbehåll mot att förvara kärnvapen på svensk mark inför sitt eventuella medlemskap i Nato.

Hans uttalande ska däremot inte tolkas som en dörröppnare, enligt hans pressekretare Johan Hjelmstrand.

– Vi öppnar inte för kärnvapen i Sverige, säger Hjelmstrand.

Johan Hjelmstrand menar att Pål Jonsons uttalande om att Sverige inte ska ha några förbehåll mot kärnvapen inför sitt eventuella Natomedlemskap har tolkats felaktigt.

Sverige öppnar enligt honom inte dörren för kärnvapen på svensk mark.

– Det är en sak att ha en ren medlemsansökan utan att ställa massa krav, medan beslutet huruvida vi har kärnvapen i Sverige eller inte är upp till Sverige, säger Johan Hjelmstrand.

I samband med att den förra S-regeringen ansökte om medlemskap i Nato krävde den ett förbehåll mot utplacering av kärnvapen på svensk mark, vilket M ställde sig bakom. Men ända sedan överbefälhavare Micael Bydén rådde regeringen att inledningsvis inte reservera sig mot kärnvapen har tongången i partiet förändrats.

– Sverige och Finland ska ha samma linje och det är att vi inte har några förbehåll kopplat till vare sig kärnvapen eller till permanent trupp, sade Pål Jonsson i en intervju med SVT Nyheter på tisdagen.

I en intervju med P4 Värmland på fredagen upprepade Jonson sitt budskap.

– Vi befinner oss i ansökningsprocessen, den har vi påbörjat hand i hand med Finland i våras. Då är det rimligt att vi har samma förhållningssätt och inte börjar med en massa förbehåll, säger Pål Jonsson.

Inga regler för när förbehåll kan införas

Enligt Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI, finns det inget regelverk som säger när ett medlemsland kan reservera sig mot exempelvis kärnvapen eller Natotrupper på det egna territoriet.

– Nato är en mellanstatlig, inte överstatlig, organisation. Så man kan inte tvinga någon till någonting utan man måste komma överens. Och om vi skulle vilja lägga några förbehåll, vilket jag tycker vore oklokt och onödigt, så kan vi göra det i princip när som helst.

Han poängterar att Danmark och Norge sa nej till kärnvapen och permanent basering av styrkor på ländernas mark under normal fredstid, efter det att de blev grundmedlemmar i Nato. Och exemplifierar handlingsfriheten i alliansen med när Frankrike under 60-talet ville lämna Natos integrerade militära samarbete.

– De ville även slänga ut amerikanska Nato-baser från Frankrike, vilket man gjorde och fick vara kvar i alla fall. Medlemsländerna har en oerhört stor frihet, men sen gäller det att man använder den friheten med ansvar, säger Robert Dalsjö.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.