Ett ordinarie regeringssammanträde är sedan tidigare inplanerat till på onsdag. Men huvuddelen av de planerade ärendena kommer att tas upp redan vid söndagens extra regeringssammanträde, enligt uppgifter till SVT. Bakgrunden är den misstroendeomröstning som planeras i riksdagen på måndag klockan 10.00.
Det finns flera skäl till att regeringen väljer att tidigarelägga besluten till det extra sammanträdet på söndagen. Ett är att skapa handlingsutrymme för Stefan Löfven inför den dramatiska måndagen. Ett av hans alternativ är ju att redan innan den planerade misstroendeomröstningen lämna in sin avskedsansökan. I samma ögonblick han gör det blir regeringen en så kallad övergångsregering som bara har rätt att fatta vad som betecknas som ”nödvändiga” beslut.
Vill skapa handlingsutrymme
Söndagens extra regeringssammanträde innebär alltså att han skapar sig själv handlingsutrymme för att avgå redan på måndagen. Men det är också en säkerhetsåtgärd om han fälls i måndagens misstroendeomröstning, vilket mycket tyder på.
Det har nämligen aldrig inträffat att en statsminister har fällts i en misstroendeomröstning och det finns därför ingen praxis kring hur långtgående beslut en regering kan fatta i ett sådant läge. Formellt är regeringen i ett sådant läge visserligen fullt ut fungerande, men med tanke på att en majoritet har röstat ner regeringen i riksdagen finns, enligt uppgifter till SVT, en osäkerhet bland rättssakkunniga i regeringskansliet att alltför genomgripande regeringsbeslut kan uppfattas som provocerande av riksdagen. Eftersom det här aldrig har inträffat i Sverige förut finns heller ingen vägledning i tidigare betänkanden av Konstitutionsutskottet, KU.
Vad som är ”nödvändiga” beslut är inte heller alldeles enkelt att svara på. Det är en fråga som tolkas löpande av juristerna i Regeringskansliet. En aktuell fråga blir förstås om alla beslut kopplade till pandemihanteringen är att betrakta som nödvändiga eller bara en del av dem?
Kan begära entledigande
Om statsministern inte väljer att lämna in sin avskedsansökan hålls misstroendeomröstningen som planerat på måndag. Fälls statsministern i denna har han sju dagar på sig att fundera igenom sin och regeringens situation. Senast på tisdagen efter midsommarhelgen ska han ge talmannen ett besked om hur han vill göra.
Det kan exempelvis vara att begära sitt entledigande och lämna över processen i talmannens händer. Då blir det talmannens uppgift att försöka ta fram en ny statsministerkandidat. I det läget blir regeringen också en övergångsregering. Med tanke på det oklara parlamentariska läget kan det bli en utdragen process innan en ny statsminister kan utses.
Om Stefan Löfven å andra sidan bestämmer sig för att utlysa ett extraval blir regeringen inte en övergångsregering. Då är regeringen fullt ut fungerande under tiden fram till extravalet.
Utlyses ett extraval ska det hållas inom tre månader. Det innebär i så fall att extravalet sannolikt arrangeras i september i år. Det påverkar dock inte det ordinarie riksdagsvalet som ska hållas den 11 september 2022. Sverige har fasta mandatperioder, vilket innebär att de ordinarie valen sker oavsett eventuella extraval. Detta är en av förklaringarna till att extraval hålls så sällan i Sverige. Senaste gången var 1958.