Sven Lindgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet, säger att livsmedelsbutikerna är det enda beredskapslager Sverige har vid en kris. Foto: SVT

Sverige saknar livsmedelslager för en kris

Uppdaterad
Publicerad

Om Sverige skulle utsättas för en nätattack, och all elektricitet slås ut, eller om vi dras in i ett krig – då klarar vi matförsörjningen bara i ungefär en vecka. Sverige har nämligen inte längre några beredskapslager med mat.

Det oroliga läget i omvärlden har fått Sverige att börja se över sin beredskapsorganisation. Hur ska befolkningen klara sig vid en allvarlig kris och det kanske viktigaste, finns det överhuvudtaget mat så det räcker? Agenda har undersökt hur beredskapen ser ut i dag.

Ungefär hälften av den mat vi äter i dag är importerad. Cirka 200 livsmedelslager fanns utspridda över landet i början av 1990-talet. Men när det kalla kriget upphörde monterades beredskapslagren ner.

Agenda

Butikernas lager räcker runt en vecka

Om en kris skulle inträffa får vi förlita oss på det som går att få tag på via butikerna. Men enligt den frivilliga försvarsorganisationen Civilförsvarsförbundet kommer butikernas lager inte att räcka länge.

Sven Lindgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet, går runt i en stor matbutik med Agendas reportageteam.

– Det här är det beredskapslager som finns, säger han och pekar mot hyllorna.

– När det gäller grönsaker till exempel, så räcker Icas centrallager i mellan tre och åtta dagar. Under förutsättning att transporterna fungerar mellan centrallagren och butikerna, konstaterar han.

Finland klarar ett halvårs kris

I Finland har man behållit sin livsmedelsberedskap. Där kan man vid en krissituation vara självförsörjande i ett halvår.

– Man är ju sin historia. Vi har ett långt förflutet av att inte ligga i krig och det präglar vårt sätt att se, säger Therese Frisell, beredskapschef på Livsmedelsverket.

Therese Frisell, beredskapschef på Livsmedelsverket. Foto: SVT

Verket har fått regeringens uppdrag att titta på hur vi ska få fram mat vid en allvarlig kris. Än finns inga konkreta förslag. Man har helt enkelt fått börja om från noll.

– Vi hade en fin planering, som vi monterade ner i slutet av 90-talet. Då fanns det en livsmedelsberedskap. Vi hade lager och vi hade också människor som var medvetna om vilken roll de skulle ta om någonting hände. Det finns inte kvar. Inga lager är kvar. Individens ansvar och beredskap tror inte jag är känt hos alla, säger Therese Frisell.

”Handeln bör ta hand om lagerfrågan”

– Vi i Civilförsvarsförbundet säger inte att vi måste bygga upp stora statliga beredskapslager, det är bättre att man gör avtal och stiftar lagar och att handeln själv, som har kunskaperna, tar hand om lagerfrågan. Så att vi får en beredskap som sträcker sig längre än en enda vecka, säger Sven Lindgren.

Beredskap handlar inte bara om livsmedelslager utan också om jordbruket. En gång i tiden var Sverige självförsörjande på mat. I dag importeras ungefär hälften av det vi äter.

– Produktionen av jordbruksprodukter i Sverige bör öka. Det ger bidrag till nationalprodukt och sysselsättning och vi är givetvis säkrare ju större produktion vi har, säger Harald Svensson som är stabschef på Jordbruksverket.

Ygeman: Betydligt allvarligare läge i dag

Inrikesminister Anders Ygeman menar att man gjorde en annan säkerhetspolitisk avvägning för 30 år sedan, och att det är därför man avverkat de stora livsmedelslagren.

– Man trodde inte på långa belägringskrig längre. I dag har vi ett betydligt allvarligare läge.

Hur länge ska vi klara oss?

– Det beror på de analyser som försvaret gör, de mest troliga situationerna måste vi klara av. Det är utifall vi hamnar i något av de värsta scenarierna, där vi kan bli belägrade och avskurna under en lång tid, som vi är betydligt svagare.

Större hot mot vattenförsörningen

Men att vi skulle få livsmedelsförsörjningen till Sverige helt kapad är inte ett troligt scenario, menar Anders Ygeman. Däremot att vi skulle utsättas för en nätattack är ett uppenbart hot.

– Men jag tror inte att det är ett storskaligt hot mot vår livsmedeldistribution. Däremot finns det delar av den som kan bli hotad, till exempel vattenförsörjningen som är beroende av IT-system för att fungera.

Vad tycker du om livsmedelslager, är det en modern lösning?

– Jag tror inte på det, vissa livsmedel kommer vi behöva lagra och till exempel spannmål lagrar vi redan. Andra livsmedel är ju väldigt svårlagrade. Det handlar snarare om nationell produktion och distribution.

Man kanske ska bygga upp ett eget förråd?

– Varje enskild individ ska klara av 72 timmar åtminstone, det måste vi bli duktigare att informera om, säger Anders Ygeman.

Se söndagens Agenda här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet