Valåret 2014 hävdade 27 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige och 37 procent i landstingsfullmäktige att de hade drabbats av våld, hot och trakasserier, enligt Politikernas trygghetsundersökning 2015.
Trots det har politiker inte större straffrättsligt skydd än vanliga medborgare. Under åren som Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tryckt på regeringen har lagstiftningen snarare försämrats. Den 1 juli 2016 gjordes en språklig ändring i lagstiftningen för våld mot tjänsteman, som enligt SKL utesluter förtroendevalda.
– Tidigare stod det ”den som hotar någon i sin tjänsteutövning”, nu har man ersatt det med ”tjänsteman”, säger Per Henningsson, förbundsjurist på SKL.
Två möjliga vägar
SKL ser två möjliga vägar att gå för skärpt lagstiftning. Antingen kan man göra en helt ny brottsrubricering, ”våld eller hot mot förtroendevald”, eller så kan man skärpa strafflagstiftningen så att rättsväsendet ser allvarligare på brott som riktar sig mot förtroendevalda. Intresseorganisationen kan dock inte svara på hur stor skärpning av straffvärdet man vill ha, utan inväntar ett förslag från regeringen.
– Det är svårt att förstå varför intresset hos den här regeringen och tidigare regeringar varit så lågt. Vi föreslår inte något jättekomplicerat, utan att redan befintlig lagstiftning inkluderar ytterligare en grupp, säger Emil Broberg, tredje vice ordförande i SKL:s styrelse.
Tillsatt utredning
Justitieminister Morgan Johansson uppger att justitiedepartementets tjänstemän de senaste veckorna har börjat formulera ett skarpt förslag om straffskärpning för brott mot förtroendevalda kopplade till deras tjänsteutövning. Även brott mot närstående ska kunna straffas om syftet är att påverka tjänsteutövningen.
– Det ska vara färdigt under våren. Vi kan nog få en ny lagstiftning på plats 2019, säger han.
Regeringen har suttit i tre år. Varför har det dröjt?
– Ja, men justitiedepartementet har lagt 115 propositioner. Det har funnits många andra straffskärpningar att göra.