Kvinnojourerna: ”Hellre fler domar än skärpta straff”

Publicerad

Det finns redskap att ta till mot män som misshandlar och mördar kvinnor men de borde användas i högre utsträckning, säger Jenny Westerstrand ordförande för Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige.

– Fotboja, kontaktförbud och lagen om grov kvinnofridskränkning borde användas mycket mer.

Fem uppmärksammade kvinnomord – på tre veckor. I flera av fallen är den misstänkte en man som kvinnorna haft en relation till.

Flera partiledare har uttalat sig i debatten som väckts om kvinnors utsatthet för våld i nära relationer. Centerpartiet vill se höjda minimistraff för våld mot kvinnor, kriminalisering av kontrollerande beteende, men även mer resurser mot och ökad prioritering av mäns våld mot kvinnor.

Även inrikesminister Mikael Damberg (S) och Kristdemokraternas ledare Ebba Busch vill se ytterligare straffskärpningar, medan Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar vill se en haverikommission varje gång en kvinna mördas.

”Reformer behövs inte just nu”

Män som kränker kvinnors gränser ska själva möta en gräns, och straffas, anser Jenny Westerstrand vid ROKS, som varje dag hjälper kvinnor som lever under hot och våld. Men att använda de verktyg som redan finns är viktigare än att höja straffskalorna.

– Ju hårdare straff som sätts på en företeelse som är relativt utbredd, riskerar att göra att färre döms. Det hårda straffet markerar ett stort normbrott. Vi är rädda att det skulle leda till färre fällande domar. Frågan är, ska vi verkligen dra iväg med straffskalorna eller ska vi sätta oss ner och fånga upp det våld som det berättas om?

”Straffen är inte förebyggande”

Enligt Alán Ali, ordförande för organisationen MÄN för jämställdhet, som arbetar mot mäns våld mot kvinnor, är inte straff det viktigaste för att komma till bukt med problemen.

– Straffskärpningar visar ju att det här är ett allvarligt problem som samhället ser hårt på, men straffen i sig kommer ju aldrig att förebygga att män använder våld, säger Alán Ali.

Vilka åtgärder skulle de som arbetar mot mäns våld vilja se? Starta klippet för att höra Jenny Westerstrand och Alán Ali om vad de tycker behövs i arbetet mot våld i nära relationer.

Fakta: Mäns våld mot kvinnor

  • De senaste fyra åren har i snitt 15 kvinnor dödats av en närstående i en parrelation, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet. Förra året dödades 13 kvinnor, 2019 16 och 2018 22 kvinnor i en nära relation.
  • När en kvinna dödas av nuvarande eller tidigare partner är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot, skriver Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) på sin hemsida. Nära hälften av brotten har föregåtts av anmälningar till polisen.
  • Enligt NCK tyder forskning på att det största bakomliggande motivet till dödligt partnervåld mot kvinnor är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv, skriver NCK.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.