Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Syrier kommer med efterfrågade yrken

Mer än hälften av de syriska flyktingar som kommer hit har yrken som det finns efterfrågan på i Sverige visar SVT:s granskning. Trots det får många vänta flera år på att komma i arbete.

Det regnar kompetens över Sverige just nu. Studieår, doktorsavhandlingar och tunga examina. Det syns tydligt i Arbetsförmedlingens statistik. Var tredje syrier som kommer till Sverige har en eftergymnasial utbildning, visar SVT:s granskning. Till det kommer de som inte har högskola men ett yrke som det råder brist på i Sverige, till exempel bilmekaniker.

När SVT tittat närmare på vilka yrken och utbildningar de syriska flyktingarna har, visar det sig att 66 procent av de som är inskrivna i etableringsuppdraget har yrken som det finns efterfrågan eller hög efterfrågan på i Sverige.

”Har sådan studievana”

Elisabeth Drion är lärare i svenska för akademiker i Oxelösund. Hon kan hålla ett högt tempo i klassen.

– De här studenterna har en sådan studievana. De behöver inte inskolas, de vill ha utmaningar, de ställer många frågor och har höga krav, säger hon

Hon menar också att hennes klassrum är rena guldgruvan för svensk arbetsmarknad.

– Här sitter tandläkare, agronomer och socionomer: högutbildad personal som Sverige har stort behov av. De är dessutom flerspråkiga, säger hon.

Tappar entusiasmen

Det borde alltså gå ganska snabbt för dessa högutbildade flyktingar att få jobb. Men systemet med flera inblandade myndigheter och kommuner gör att det ofta blir lång väntan och många års väg fram till jobb. Elisabeth Drion har sett många elever mattas av i entusiasm i mötet med svensk integrationspolitik. Och hon delar deras frustration.

– Varför ska vi inte använda dessa människor? Varför ska de göra något annat än det de är riktigt duktiga på? undrar hon.

På länsstyrelsen i Sörmland sitter Lucie Riad, ansvarig för integrationsfrågor i länet. Hon ser det krångliga systemet och de långa väntetiderna som ett gigantiskt slöseri.

– Det är förskräckligt för samhället som inte kan få nytta av dessa personers arbetsinsats.  För personerna själva är det också förskräckligt eftersom de inte får någon försörjning. Det skulle verkligen kunna se annorlunda ut.

Lucie Raid menar att detta är en ödesfråga: hur Sverige ska handskas med det största kompetensregnet som någonsin fallit över landet.

Så gjorde vi undersökningen

Visa

Arbetsförmedlingen gör sammanställningar på hur prognoserna för olika yrken ser ut för tillfället. Prognoserna delas upp i fem olika kategorier: mycket liten konkurrens, liten konkurrens, balans på arbetsmarknaden, stor konkurrens och mycket stor konkurrens om jobben inom olika yrken. SVT Nyheter har jämfört koderna för de yrkeskategorier som prognoserna ordnas efter (SSYK) med de jobb som syrierna i etableringsuppdraget har sökt under perioden 2013 till mars 2015.

För att kunna göra en jämförelse behövde vi räkna fram en genomsnittlig prognos för varje yrkeskategori. Anledningen är att yrkeskoderna har fler undergrupper än de jobb syrierna har sökt. Vi har även viktat yrkeskategorierna mot hur stora de är på den svenska arbetsmarknaden för att genomsnittet ska vara så rättvist som möjligt.

Arbetsförmedlingens prognoser täcker inte alla yrkeskategorier som finns i Sverige. Därför går det inte att få en heltäckande bild av samtliga syriers förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden. Vi har dock jämfört hur stort bortfallet för syrierna är jämfört med bortfallet för samtliga personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Vår kontroll av efterfrågan på kompetens täcker 55 procent av alla syrier inskrivna i etableringsuppdraget och 63 procent av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen i mars 2015. Skillnaden kan bero på att syrierna har sökt yrken som inte finns kodade hos Arbetsförmedlingen.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer