Uppgifterna är ännu knapphändiga om vad den man som har anhållits misstänkt för förberedelse till terrorbrott i Uppsala och/eller Stockholms län, ska ha planerat för typ av dåd. Säpo uppger att det råder förundersökningssekretess.
Det är sällsynt med terrorbrott i Sverige. Enligt terrorforskaren Hans Brun, knuten både till King's College i London och svenska Försvarshögskolan, har det inträffat en knapp handfull terrorbrott sedan den nya terroristlagstiftningen infördes för drygt tio år sedan. Några är mer kända än andra.
I juni i år fick en 20-årig man fem års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Han hade köpt in material från Ikea för att bygga en bomb, sannolikt en splitterbomb.
I december 2010 sprängde sig Taimour Abdulwahab till döds mitt i julhandeln i centrala Stockholm.
Får leva med terrorhot
I dag finns ett knappt 20-tal brott som kan klassas som terrorbrott i Sverige, en del av dem är straffbara på förberedelsenivå.
– Vi vet ännu inte vilken typ av förberedelse den anhållne misstänks för. Det man kan säga är att åklagaren anser att det finns så mycket bevis att han eller hon måste utreda det hela. Det är ett tecken på att det finns en viss substans, säger Hans Brun.
Enligt Hans Brun är terrorhotet något som vi får räkna med.
– Ja, det är ett problem som vi lever med kontinuerligt. I första hand får vi räkna med ensamagerande personer. En ganska lång rad av terrordåden i Europa har begåtts av ensamvargar och den typen av gärningsmän är lite svåra att upptäcka.
Förhöjd hotbild
Terrorforskaren Peder Hyllengren, vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier på Försvarshögskolan, säger att vi definitivt kommer att få se fler terrorbrott i Europa. Däremot är det svårare att svara på om de även kommer att inträffa i Sverige.
Men det finns en förhöjd hotbild. Sedan hösten 2010 ligger den nationella terrorhotnivån på en trea på den femgradiga skalan. Hösten 2015 höjdes den till och med till en fyra, vilket låg kvar fram till i mars i år.
– Det är allvarligt i sig. Ur den hotbilden kan det komma personer som har både avsikt och förmåga att genomföra attentat, säger Peder Hyllengren.
Hur ser Sveriges beredskap ut på det här området?
– Vi har en professionell säkerhetspolis som utgör det yttersta försvaret, de är väldigt duktiga. Sedan är det mer si och så med det förebyggande arbete som sköts av andra aktörer lokalt i kommunerna. Där finns fortfarande en hel del att göra. Dels ska det finnas handlingsplaner, dels måste de genomföra insatser när en individ befinner sig i riskzonen för att bli radikaliserad, säger Peder Hyllengren.