Protestaktioner i Sverige mot Turkiet, en Erdogan-docka utanför Stockholms stadshus och en koranbränning vi turkiska ambassaden. De senaste tidens händelser har mynnat ut i en omfattande desinformationskampanj mot Sverige, i vilken landet beskrivs som islamfientligt och ett legitimt mål för terrorism, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar.
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, menar att kampanjen ytterligare har spätt på den hotbild som redan finns mot Sverige i den muslimska världen till följd av LVU-kampanjen och påskkravallerna.
– Det har varit en förändring i vårt säkerhetsläge sedan LVU-kampanjen och påskupploppen, och så kommer detta också. Sammantaget har det lett till att det finns en förhöjd hotbild, säger han.
Även Säkerhetspolisen bedömer att protestaktionerna kan vara hotdrivande. Terrorhotnivån ligger dock kvar på samma nivå som tidigare, en trea på en femgradig skala.
Aktörerna som ligger bakom kampanjen är alltifrån influerare till terrorister, enligt Ranstorp.
– Ovanpå detta har vi de arabisk- och turkisktalande medierna som förstärker detta och pumpar ut desinformationen i olika kanaler.
Högre terrornivå i västliga beskickningar
Men att kampanjen skulle resultera i ett terrordåd i Sverige håller Ranstorp i nuläget för osannolikt. Desto större är risken i västliga beskickningar i utlandet, menar han.
– I det här läget är risken större när man befinner sig i Turkiet och i andra länder där känslorna är höga och där de här frågorna leder till ett förhöjt säkerhetsläge, säger han.
Hur ser hotbilden mot Sverige ut? Hör Magnus Ranstorp i klippet ovan.
