Foto: TT

Tiotusentals har fått fel bidrag

Uppdaterad
Publicerad

I 14 år har tiotusentals, kanske hundratusentals, arbetslösa fått felaktiga ersättningar. De flesta har fått för mycket men många har också fått för lite pengar. Nu väntar en ordentlig härva för Arbetsförmedlingen att reda ut.

Stora grupper av arbetslösa som gått på olika typer av arbetsmarknadspolitiska program i Arbetsförmedlingens (AF) regi har haft kvar ersättningar från andra system. Det skulle de inte ha haft. De ska då ha aktivitetsstöd från AF.

Men något gick 1999 fel när man meckade med rapporteringssystemen mellan AF och Försäkringskassan. Felet upptäcktes så småningom i spåren av ett annat ersättningsfel i AF:s system förra sommaren.

Många frågetecken

Bara från 2012 och framåt handlar det om 25.000 personer som berörs – bland grupper som gått på rehabersättning, sjuk- och aktivitetsersättning, försörjningsstöd, avgångsvederlag och ersättning från Kriminalvården.

Att AF valt 2012 som bakre tidsgräns hänger ihop med att det är så länge som anordnarna, av de arbetsmarknadspolitiska programmen, är skyldiga att spara informationen.

Hur mycket pengar det handlar om för en enskild beror på många olika saker. Men exempelvis de som gått på rehabpenning, som är grundad på tidigare lön, har med största sannolikhet fått för mycket pengar, jämfört med ett aktivitetsstöd som oftast ligger lägre. Det kan handla om flera tusenlappar i månaden.

– Den absoluta majoriteten har troligen fått mer i ersättning än vad de skulle ha haft i aktivitetsstöd, säger AF:s generaldirektör Mikael Sjöberg.

Men det finns även en hel del som fått för lite, oklart hur många.

– Vi törs inte uppge några antal, säger Sjöberg.

Och längre bak i tiden än 2012 har AF dålig koll på hur många som kan vara drabbade, men det skulle rent hypotetiskt kunna handla om hundratusentals berörda individer.

– Jag har stor förståelse för om många kommer att vara besvikna eller upprörda, säger Mikael Sjöberg.

Utreds på begäran

Ingen drömstart direkt för nyblivne generaldirektören. Ett gigantisk jobb väntar nu för att reda upp alla trådar. Arbetsförmedlingen själv tänker inte riva upp gamla ärenden för att eventuellt kräva tillbaka pengar från alla de som fått för mycket i ersättning.

– Nej, inte om de sitter still i båten. Varken vi eller Försäkringskassan kommer att öppna de här ärendena.

Men det finns fler inblandade i soppan – a-kassorna till exempel som kan ha betalat ut arbetslöshetsersättning som de berörda inte skulle ha haft.

– De kan ju kräva återbetalning, säger Sjöberg.

I ett första steg kommer nu de 25.000 identifierade, från 2012 och framåt, att få ett brev hem från myndigheten. De personer som misstänker att de fått för lite pengar längre tillbaka i tiden än så, får själva ta kontakt med AF, men Sjöberg antyder att det kan vara klokt att låta bli. Det kommer att vara ett hästjobb, även för den enskilde, att dokumentera gamla uppgifter om ersättningar hit och dit.

Sjöberg pekar på vilken skyldighet som en myndighet har och vad förvaltningslagen säger.

– Man ska rätta fel, men inte till vilket pris som helst.

AF kommer nu att lägga ut information på sin hemsida om vad som har hänt och vad som gäller.

Fakta: Minst 25.000 berörda

Visa

De felaktiga utbetalningarna har pågått i cirka 14 år. Har sedan februari i år upphört.

Antal säkert berörda är 25.000 arbetslösa individer i arbetsmarknadspolitiska program sedan 2012. Innan dess vet inte Arbetsförmedlingen.

De berörda grupperna är i huvudsak personer som haft rehabersättning, sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension), försörjningsstöd (socialbidrag), ersättning från kriminalvården och personer med avgångsvederlag.

Dessa har alltså fått ersättning från fel system. De skulle ha haft aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen, men har i stället fått utbetalning från system där de tidigare hört hemma.

Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer