Foto: SVT

Din torskfilé fraktas till Kina tur och retur

Uppdaterad
Publicerad

Torsken du äter till middag kan ha varit ute på en lång resa. Den har fiskats upp i Barents hav, skeppats från en hamn i Nordnorge över halva jordklotet, till Kina där den fileats innan den skickas till svenska frysdiskar och storkök.

Vi äter mycket torsk i Sverige. Efter lax är det den allra vanligaste matfisken, och som konsument är det svårt att veta var fisken har varit och hur många gånger den blivit tinad och fryst. Producenterna har ingen skyldighet att skriva ut det på förpackningarna, även om många gör det frivilligt. Många torskkonsumenter känner inte till torskens långa resa.

I en matbutik i Farsta i södra Stockholm träffar vi Gösta Segefalk. Han äter torsk flera gånger i månaden och han tycker att det är märkligt att vissa företag skickar fisken till Kina för filetering.

– Det är vansinne. Fullständigt. Jag förstår inte hur man kommer på en sådan grej, säger han.

Thais Andersson håller med.

– Nej, det är inte bra. Det är långt och det går åt mycket olja, säger hon.

Fryst torsk reser ofta långt för filetering

Många konsumenter reagerar på den långa transporten, men faktum är att nästan all atlanttorsk vi äter i Sverige har varit ute på långa resor efter att den fiskats upp.

Coops torsk fileas i Sverige eller Polen, och torsk som säljs under Änglamarks varumärke fileas i Litauen.

Fram till 2014 packade Ica sin torsk i Tjeckien men nu köper Ica in torsk som både fileas och packas i Norge innan den går ut i butik.

Omkring hälften av torsken som säljs i Sverige, har tagit omvägen via Kina. Torskimportörerna Lobster och Feldt's, som levererar till många storkök och restauranger, filear torsken i Kina. Det gör även matjätten Findus.

– En av fördelarna vi har i Kina i dag är att det finns väldigt mycket kompetens runt att filea för hand, så vi kan få fram en väldigt högkvalitativ produkt. Man får ut så mycket större del av fisken som kommer konsumenterna till godo och det gynnar den totala försörjningskedjan, säger Henrik Hjalmarsson, vd på Findus.

I Qingdao fileas stor del av Europas torsk

Att filea norsk torsk har blivit en mångmiljonindustri i Kina. SVT har besökt staden Qingdao där över hundra fiskberedningsföretag har etablerat sig. Vi besökte en fiskindustri som filear torsk åt flera kunder i Europa.

– Det finns många liknande företag i Qingdao och mer än hundra exporterar sina produkter till EU. Vi exporterar nära 20.000 ton årligen, säger Yichuan Gao, vd för ett stort fiskberedningsföretag.

På fabriken i Qingdao tinas den frysta fisken upp i stora kar. Sedan fileas den för hand. En del av fisken paneras på plats i Qingdao för att sedan packas som fiskpinnar.

– Vi exporterar tusentals ton av våra produkter varje år och har inte alls haft några kvalitetsproblem eller några krav på ersättning för dålig kvalitet. Våra produkter är mycket populära i Europa, säger Yichuan Gao.

Mer utsläpp av koldioxid i Kina

Transporten till och från Kina tar 80 dagar. Fisken hålls då djupfryst med dieseldrivna kylsystem och de kinesiska fabrikerna använder el från kolkraftverk, vilket orsakar större koldioxidutsläpp än om fisken skulle fileas närmre. Det visar en studie från Sveriges tekniska forskningsinstitut och Krav från 2010.

Fisken i Kinas fileas dock för hand vilket gör att mer kött blir kvar på filen och det gör den långa resan lönsam. Om fisken hade fileats maskinellt i Norden, hade mer av torsken blivit rens och använts till fiskpinnar och andra produkter. Forskarna slår fast att det bästa ur klimatsynpunkt vore att filea fisken för hand så nära fisket och konsumenterna som möjligt.

– Det alternativet hade ju varit intressant. Upplever vi att det finns en konsumentintresse för den typen av produkt och konsumenterna är villiga att betala för den merkostnad det skulle innebära, så är det absolut intressant också, säger Henrik Hjalmarsson, vd på Findus.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.