Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons i Stockholms tunnelbana. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) har delvis rätt om situationen i tunnelbanan

Uppdaterad
Publicerad

Trafiklandstingsrådet och SL:s ordförande Kristoffer Tamsons menar att några av Stockholms tunnelbanestationer är så brottsutsatta att säkerheten för ordningsvakter och biljettkontrollanter inte kan upprätthållas utan polisskydd. Han har delvis rätt: stationerna Tensta, Rinkeby, Hjulsta och Rissne är i olika utsträckning ”rödmarkerade” – men inte permanent och kan enligt SL och den lokala polischefen på Järvafältet inte heller beskrivas som ”no-go-zoner”.

Påstående: ”Fyra av Stockholms tunnelbanestationer är nu så utsatta för gäng, våld och brott att de som arbetar med att upprätthålla tryggheten och säkerheten där inte längre kan göra det utan att i sin tur ges skydd av polis.” (Trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M) och ordförande för Stockholms lokaltrafik, SL, Expressen debatt, 13 juni 2018)

Kristoffer Tamsons uppger att det främst handlar om Rinkeby och Tensta, men även Hjulsta och Rissne och menar att han själv har följt ”den oroande utvecklingen”.

I debattartikeln, som han även delat på Twitter, skriver han också att polisen sällan kan ”prioritera att vara på plats för att ge det nödvändiga skyddet” vilket resulterar i ”att redan utsatta och otrygga områden lämnas i de kriminellas våld”.

Foto: Skärmdump Twitter

Tamsons skriver i ett mejl till Faktakollen att han grundar sitt påstående på information från SL:s trygghetscentral, och hänvisar även till en artikel i Svenska dagbladet där det framkommer att fyra tunnelbanestationer i staden (Rinkeby, Tensta samt Hjulsta och Rissne) är ”rödlistade”, eller ”’no go’ för ordningsvakter”, som SvD skriver i rubriken.

Men Kristoffer Tamsons har bara delvis rätt. Och bilden behöver nyanseras.

Kontinuerliga bedömningar

Tunnelbanestationerna delas in i tre olika färger utifrån det bedömda säkerhetsläget. Färgkodningen används endast av SL internt för personal i kollektivtrafiken, som underlag för olika insatser: grönt (normalt säkerhetsläge), gult (förhöjt säkerhetsläge) och rött (krav på ökad vaksamhet, situation som kräver mer resurser än normalt). 

Vid rött läge görs i varje enskilt fall en bedömning om man behöver utöka egna resurser, exempelvis sätta in extra ordningsvakter, eller kalla på polisförstärkning. Då biljettkontrollanter, enligt SL själva, är den mest utsatta personalgruppen görs hårdare bedömningar när det gäller dem, och det finns mycket riktigt tider och platser då de inte jobbar utan polis.

Ingen station är heller permanent ”rödmarkerad”, utan bedömningar görs kontinuerligt. Förra torsdagen var exempelvis Rinkebys tunnelbanestation rödmarkerad efter klockan 18 men det betyder inte att det såg likadant ut dagen därpå. Även särskilda händelser kan generera rött läge.

– Exempelvis så rödmarkeras ett fotbollsderby mellan AIK och Djurgården, säger Suss Forssman Thullberg, kommunikationsdirektör på trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, till SVT:s Faktakollen.

”Klistrar inte på en röd post-it-lapp”

Vissa platser, stationer och tidpunkter är dock överrepresenterade. Tensta och Rinkeby sticker ut, men även Hjulsta och Rissne. Samtliga är stationer som då och då försätts i rött kodläge. Rinkeby är den station som har varit mest rödmarkerad under längst tid.Men det betyder inte att personal som jobbar i anslutning till tunnelbanestationerna alltid behöver stöd från polisen för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

– Man ska inte tro att vi klistrar på en röd post-it-lapp på en station och sen ligger den där, utan det är hela tiden föremål för löpande säkerhetsmässiga bedömningar, säger Suss Forssman Thullberg.

– Vi har ett väldigt tätt och väl fungerande samarbete med polisen och vi är direkt beroende av det. Men det är inte så att vi slentrianmässigt ringer polisen och säger ”ni måste åka med oss, vi klarar inte det här själva”, för det vore att nyttja offentliga resurser på ett felaktigt sätt.

Men även om SL strävar efter att genomföra insatser själva finns det enligt Forssman Thullberg ”definitivt situationer och sammanhang där det inte är möjligt”.

Polisen: Det blir bättre

Christoffer Bohman, tillförordnad lokalpolisområdeschef på Järvafältet, är tydlig med att det finns en problematik i området, där vissa yrkesgrupper är utsatta och boende upplever att det är otryggt.

– Det här är områden som är särskilt utsatta, enligt kriterier som vi har på nationella operativa avdelningen, det innebär ur ett brotts- och trygghetsperspektiv att det inte är någon utopisk plats på jorden, långt ifrån det. Det här är områden som har problem, platser som är brottsutsatta och även har en annan utsatthet utifrån att det här uppehåller sig mycket unga människor som har ett utåtagerande beteende.

Han påpekar samtidigt att det blir bättre och bättre och att anmälningar om brott i närheten av tunnelbanorna har gått ner de senaste tre åren.

– När man läser den här artikeln kan man ju få en bild av att det har stegrat till att det just nu är fullständigt kaos, vilket det inte är. Den bilden delar jag inte, tvärtom ser jag att det är en utsatthet men att det blir bättre.

Minskat antal anmälda brott

Faktakollen har tagit del av polisens siffror över totalt antal brott under första halvåret 2014 till 2018 vilket bekräftar bilden att antalet anmälda brott i centrumområdena i Rinkeby, Tensta, Husby och Kista har gått ner de senaste tre åren.

Samtidigt har våld mot polis, våld och hot mot ordningsvakt, våldsamt motstånd samt hot mot tjänsteman under samma år legat på en jämn nivå, bortsett från 2016 som stack ut då antalet anmälda brott var märkbart högre.

Men är rödmarkerade tunnelbanestationer verkligen samma sak som att vi i Stockholm har ”no-go-zoner” i tunnelbanan? Det beror på vem du frågar och vad du menar med uttrycket. Tvärtemot Kristoffer Tamsons anser polisen på Järvafältet och SL inte att det finns några sådana i Stockholms tunnelbana, och de använder inte begreppet.

”Ett moment 22”

I ett mejl till Faktakollen svarar pressekreterare Claes Wersäll att de via SL:s trygghetscentral flera gånger har fått bekräftat att Rinkeby har varit rödmarkerade under en längre tid medan Hjulsta och Rissne är det då och då.

Kristoffer Tamsons skriver själv i en kommentar:

”Situationen vill jag beskriva som ett moment 22. Sedan den särskilda tunnelbanepolisens borttagande är trygghets- och säkerhetsarbetet i tunnelbanan i hög grad överlåten på SL att lösa själva med bland annat ordningsvakter. Om dessa ordningsvakter på utpekade platser och tider inte kan utföra sitt jobb utan polis och polisen inte kan prioritera och garantera sin närvaro så uppstår en situation där tryggheten helt riskerar att sättas ur spel. Det är mycket allvarligt.”

Sammanfattning: I en debattartikel i Expressen skrev trafiklandstingsrådet tillika SL:s ordförande Kristoffer Tamsons (M) att fyra av Stockholms tunnelbanestationer är så utsatta för gäng, våld och brott att säkerheten för ordningsvakter och biljettkontrollanter inte kan upprätthållas utan polisskydd. Han har rätt i att Tensta, Rinkeby, Hjulsta och Rissne sticker ut som stationer som ofta ”rödmarkeras” av SL:s trygghetstjänst. Men ingen station är permanent rödmarkerad. Ordningsvakter och biljettkontrollanter får med andra ord polisskydd på dessa tunnelbanestationer men i olika utsträckning.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

  • Intervju och mejlsvar, Suss Forssman Thullberg, kommunikationsdirektör på trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting
  • Intervju, Christoffer Bohman, tillförordnad lokalpolisområdeschef på Järvafältet
  • Expressen
  • Brottsstatistik från polisen, 2014-2018 (januari-juni)
  • Trygghetscentralen SL

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Faktakollen

Mer i ämnet