Tidigare forskning grundar sig på uppgifter från Diabetesincidentsregistret, Diss, som räknar med att det varje år insjuknar 200 ungdomar och unga vuxna i typ 1-diabetes.

Men Diss täcker endast 55 procent av alla diabetiker i Sverige. Forskaren Araz Rawshani utgick istället från Socialstyrelsens läkemedelsregister och hur många mellan 15 och 34 år som satts på insulinbehandling varje år och upptäckte att det snarare handlar om 600. Alltså tre gånger så många som man tidigare trott.

Näst flest diabetiker i världen

Sverige har näst flest typ 1-diabetiker i världen – bara Finland har fler i förhållande till folkmängd. Och många länder har därför följt den svenska forskningen noga.

Upptäckten kullkastar tidigare teorier om att många små barn insjuknar – men färre ungdomar och unga vuxna. Man har tidigare till och med trott att antalet unga som insjuknar minskar, men det är felaktiga teorier som kan ha bidragit till att små barn fått bättre vård än ungdomar och unga vuxna.

– Det handlar om att hitta diabetikerna tidigt. För att minimera skador på organ. Eftersom man tidigare trott att fler barn drabbades har de förmodligen fått bättre omhändertagande än ungdomar och äldre vuxna, säger forskaren Araz Rawshani.

– Man kan se att ungdomar och unga vuxna mår sämre, de har i snitt betydligt sämre blodvärde än barn som insjuknar. 

Araz Rawshani hoppas att hans forskning bidrar till att gruppen ungdomar och unga vuxna med typ1-diabetes nu uppmärksammas på ett annat sätt, och att vården fångar upp dem bättre.

Studien ”The incidence of diabetes among 0–34 year olds in Sweden: new data and better methods” publicerades i tidskriften Diabetologia den 6 april.