Sjukvården och polisen – två områden i behov av omfattande ekonomiska satsningar. Foto: TT

Analys: Trots ekonomiska överskott – allt är inte frid och fröjd

Publicerad

ANALYS · Även om statsfinanserna blir allt starkare kommer den ekonomiska politiken att bli en av de viktigaste frågorna i årets valrörelse. Landets ekonomi är en fråga som griper in i alla andra politikområden och därmed bildar ett raster för hela valdebatten.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Svensk ekonomi går annars bra just nu. Tillväxten är hög, jobben blir fler och statsskulden minskar. Enligt regeringens senaste ekonomiska prognos blir de ekonomiska överskotten 55 miljarder kronor i år, 52 miljarder kronor 2019 och hela 72 miljarder kronor 2020.

Allt borde alltså vara frid och fröjd inför den kommande mandatperioden.

Läget närmast krisartat

Men så enkelt är det inte. På flera olika samhällsområden är läget närmast krisartat i dag. För att komma till rätta med problemen kommer det att krävas ekonomiska tillskott i mångmiljardklassen. Kommuner och landsting varnar redan för växande ekonomiska underskott under åren framöver till följd av att utgifterna förväntas öka kraftigt.

Det handlar både om att allt fler behöver offentligt finansierad välfärd, men också om en åldrande befolkning som kräver allt mer avancerad vård.

Ett område där många redan talar om en kris är sjukvården. Köerna blir allt längre och bristen på vårdplatser är akut. Problemen är stora med att rekrytera och behålla personal inom den offentliga sjukvården. För att vända den negativa utvecklingen krävs åtskilliga miljarder.

Försvarssatsningar växlas upp

Efter de senaste årens skottlossningar, en allt grövre organiserad brottslighet och gängkriminalitet är politikerna överens om att bygga ut polisen kraftigt. I grunden handlar det om att klara det som brukar pekas ut som statens kärnuppgift, att garantera medborgarna säkerhet och trygghet. Också det här kommer att kosta många miljarder.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld har också lett till att politikerna växlat upp försvarssatsningarna. Men pengarna räcker ändå inte. Försvarsmakten meddelade i fredags att det krävs en fördubblad försvarsbudget (+115 miljarder kronor) till år 2035 för att upprätthålla en acceptabel försvarsförmåga.

Så även om landets finanser visar överskott är alltså behoven stora. För politikerna handlar det, som alltid, om prioriteringar.

Andersson och Svantesson möts

Men minst lika viktigt är hur kakan ska växa. En ekonomi som växer genererar skatteintäkter, som sedan kan användas för olika ändamål. Den politiska debatten om landets ekonomi inför valet kommer förstås att handla mycket om detta också: vad som får ekonomin att växa och vad som kan få motsatt effekt.

Redan ikväll möts finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson i en första debatt i SVT Agenda om den ekonomiska politiken.

Magdalena Andersson lär framför allt angripa sin motståndare för de skattesänkningar som Moderaterna vill göra och argumentera utifrån ståndpunkten att skattesänkningar är ohållbara i ett läge där det behövs stora ekonomiska tillskott i samhällets grundläggande trygghetssystem.

Elisabeth Svantesson lär å andra sidan anklaga regeringen för att bedriva en ekonomisk politik som är skadlig för landet. Att spendera alltför mycket i högkonjunktur i stället för att spara i ladorna inför sämre tider, och att det behövs åtgärder för att få nyanlända i jobb.

Integration en nyckelfråga

Just de nyanländas integration i samhället är en nyckelfråga för åren framöver. Avgörande blir om dessa människor kommer i jobb och kan försörja sig själva och därmed betala skatt, eller om de fastnar i bidragsberoende och utanförskap. Här kritiserar oppositionen regeringen för att sakna en politik.

Moderaterna lär också lyfta upp frågan om invandringens kostnader. Syftet är att utifrån detta kunna ta ställning till hur många flyktingar Sverige på sikt kan ta emot, menar partiet.

Regeringen har hittills varit avvisande till detta förslag, men uteslut inte att det kan komma intressanta besked från finansministern i denna fråga. Hon har uppenbart en mer traditionell socialdemokratisk syn på invandringspolitik än många av sina mer liberala partikamrater. Tidigare i vintras skapade hon till exempel stora rubriker när hon uppmanade flyktingar att söka sig till andra länder än Sverige.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.