Svenska soldater vid militärövningen Aurora 17. Foto: TT

Trots könsneutral värnplikt – bara en fjärdedel kvinnor som mönstrar

Publicerad

Den här veckan skickas besked till alla 18-åringar i Sverige om de ska mönstra eller inte. Men trots att värnplikten nu omfattar både kvinnor och män är bara en fjärdedel av de som kallas kvinnor.

I mars i år meddelade regeringen att den allmänna värnplikten ska återinföras.

Som andra land i världen efter Norge införde Sverige också att värnplikten ska omfatta både män och kvinnor, på lika villlkor.

– Intresse, motivation och vilja är en grundbit i rekryteringen och jag tror att det kommer att vara väldigt avgörande , sade försvarsminister Peter Hultqvist (S).

LÄS MER: Försvarsministern: ”Nytt säkerhetspolitiskt läge”

Långsam ökning

I april 1980 ryckte de första kvinnorna in som officersaspiranter på den utbildning som ingick i männens värnplikt. Antalet kvinnor har sedan dess ökat, men det har gått långsamt.

Av försvarsmaktens personal i dag är ungefär 16 procent kvinnor.

Även om det hänt mycket kring genusfrågor på policynivå märks det i organisationen att kvinnor fortfarande är en minoritet. Det menar Alma Persson som är genusforskare vid Linköpings universitet och som studerat kvinnor inom försvaret.

LÄS MER: Officer: Måste bli fler kvinnor i försvaret

– Det är få ställen där det finns en så stark manlig norm som i den här organisationen. Det är en arbetsplats där det kan ses som helt rimligt att säga ”gomorron gubbar” alldeles oavsett vilka du pratar med, säger Alma Persson.

En fjärdel kvinnor

Men trots att det är så få kvinnor inom försvaret är det bara 1.500 kvinnor av de 6.000 som nu har kallats att mönstra. Det förvånar Alma Persson.

– Tvångsrekryteringen och pliktsystemet ändrar ju förutsättningarna att få in radikalt många fler kvinnor i försvaret. Det är fortfarande så att kvinnor är få och i det vardagliga arbetet så märks det, säger Alma Persson.

TV: Värnplikten genom tiderna

Kön ingen faktor

Men Rekryteringsmyndigheten, som ansvarar för ansökan och urval till mönstring, menar att kön inte alls har varit en faktor i uttagningen. I stället har man premierat motivation.

– Det här är ju automatiserat och det finns en process som är byggd i våra system. Vi har satt viktningspoäng på viktiga faktorer. De allra högsta poängen får man just på motivationsfrågan, därför att den ska vara styrande, säger Christina Malm som är generaldirektör på Rekryteringsmyndigheten. 

Så det var helt enkelt inte så många kvinnor som män som var intresserade som kryssade i den rutan?

– Precis. Man kan alltid fundera på om det här är bra eller dåligt. Vi kan notera att till den frivilliga rekryteringen 2016 var det 16 procent av de prövande som var kvinnor. Nu är det 25 procent kvinnor som kommer att kallas till mönstring och så får vi se vad det landar i.

De som är bäst lämpade

Men Alma Persson menar att antagningssystemet hade kunnat utformas annorlunda för att få in fler kvinnor.

– Det är ju samtidigt ett pliktsystem. Här hade Försvarsmakten kunnat välja att agera utanför ramarna för vilka som anmäler sig i någon slags frivillig kvot.

Men Rekryteringsmyndigheten menar att det inte finns några mål i lagstiftningen kring könsfördelningen i värnplikten.

– Vi ska välja ut de som är bäst lämpade och som har förutsättningar att klara en grundutbildning med värnplikt. Det finns inga särskilda mål kring könsfördelningen, säger Christina Malm.

LÄS MER: 6 000 ungdomar kallas till mönstring

Synliga kvinnor

Men enligt Alma Persson har antal en stor betydelse för hur det vardagliga livet utformas i praktiken för kvinnor i försvaret.

– Mer jämställda tal innebär framför allt att kvinnor inte behöver bli så synliga. Du har inte möjlighet att smälta in i någon massa, du kan inte ha en dålig dag, du kan inte vara en i gänget på samma sätt, du syns hela tiden, säger Alma Persson.

– Det kan i vissa fall vara en fördel, men i de flesta fall blir det en rätt så stor belastning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer