Snart kan du använda handflatan när du shoppar. Foto: SVT

Snart dags ta farväl av pin-koderna

Publicerad

Tycker du att det blivit lite väl många koder att hålla reda på? Snart kanske du med gott samvete kan glömma dem allihop. Bara du har rösten, ansiktet och fingrarna med dig.

Att köpa saker på nätet via mobilen kan vara riskabelt, varnar experter: dina inloggningsuppgifter kan bli åtkomliga för obehöriga.

Men om du istället för en kod visar ditt ansikte, använder din röst eller ditt fingeravtryck blir det säkrare, hävdar andra, och stora företag är redan igång med att pröva olika biometriska metoder som bekräftar att du är du.

Och det kan betyda att vi slipper komma ihåg så många pin-koder framöver.

Hjärtat i kortet

Kevin O'Connell från det stora kreditkortsföretaget Mastercard i Dublin bär ett litet ljusgrönt plastband på vänstra vristen. Det är en manick som registrerar hans EKG, den elektriska aktiviteten i hjärtmuskeln. Den är unik för varje människa, har det visat sig. Och med hjälp av detta och mobilen kan han köpa sig ett par skor via nätet och samtidigt vara rimligt säker.

Det här är en av lösningarna som man jobbat fram på företagets laboratorium och nu testar i verkligheten. Rösten fungerar som identifiering, fingeravtrycket och ansiktet likaså. Kameran i mobilen tar en bild på honom som jämförs med en tidigare lagrad bild, han trycker på ”confirm” och köpet går igenom.

En dålig dag

Det verkar funka, men vad händer om man har en dålig dag och ser lite annorlunda ut, eller glömde raka sig?

– Algoritmerna är förstås komplexa, men de tar hänsyn till sådana variationer. De låser på sådant i ansiktet som inte förändras: avståndet mellan dina ögon, avståndet mellan näsan och ögat. Så blir det klart att du är du, säger Kevin O'Connell.

För att komma in i systemet måste man registrera fingeravtrycket, sedan rösten – man ska läsa in en viss fras på engelska – och så ta en selfie. Allt lagras för att ha som jämförelse när man ska handla.

Tekniken tillåter också att man tar en bild med mobilkameran på en tidningsannons man råkar bläddra sig förbi, och registrera att man vill köpa det som syns i annonsen. Under förutsättning att det finns en liten symbol någonstans i annonsen, som visar att just den är kopplad till systemet.

Digitala spår

Vidare vet mobilen var man befinner sig, via GPS, och det betyder att om man sitter på till exempel en stor arena och köper något att äta och dricka via mobilen, så kan man få det levererat till sin plats.

Praktiskt, ja, men också ytterligare ett sätt att lämna digitala spår efter sig. Och flera experter har varnat för att vi lever lite farligt när vi surfar på nätverk som verkar öppna men kanske egentligen tillhör någon som kan följa vad vi gör, och kanske i värsta fall kommer åt våra uppgifter och snor oss på pengar.

Det här går ännu längre i riktning mot ännu mer öppenhet.

– Det måste vi ta hänsyn till, säger O'Connell, och vårt säkerhetsfolk är fullt medvetna om detta. Det ska in i designen från första början. Men biometrin ökar säkerheten. Särskilt om man ska använda både fingeravtryck och ansikte.

50 miljarder uppkopplade prylar

– Och dessutom är det här lite grann ett tåg som redan lämnat stationen. Det finns redan många hushåll där allt är uppkopplat, kylskåpet, tv-n, datorn. The ”internet of things”, som det heter. Analytiker tror att det år 2020 kommer att finnas 50 miljarder sådana uppkopplade prylar i världen, påpekar han.

Kollektivtrafikresenärer i till exempel Stockholm och Göteborg har fått vänja sig vid en sorts sådana här ”kontaktlösa kort” när de åker. Pengar dras utan att man slår in en kod. Och företaget Zwipe testar just nu tillsammans med ett tiotal banker ett betalkort med fingeravtryck-sensor. När kaffet på fiket ska betalas pressar man tummen mot sensorn – och så är det klart.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer