Utgångpunkten för Nollvisionen är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket talar om att det ska vara ”lätt att göra rätt”. Men tänk om det inte alltid räcker att man är nykter, utvilad och håller sig inom den angivna hastighetsbegränsningen?

Under onsdagen kunde SVT:s Uppdrag granskning berätta om nya omständigheter kring den tragiska trafikolyckan som inträffade i en kurva nära Masugnsbyn i Kiruna kommun i januari i år. Sju schweiziska unga män på Skandinavien-semester åkte på väg 395 när deras minibuss kom över i mötande körfält och frontalkrockade med en 90 ton tung malmbil. Alla utom en omkom.

Felutformade kurvor

En utredning som Sveriges Åkeriföretag gjort visar att kurvan där olyckan skedde är felutformad. Kombinationen av hur skarp kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled gör det svårt att hålla bilen på vägen i den tillåtna hastigheten. Även SVT:s analys bekräftar detta.

Rapporten visar att en rimlig hastighet för kurvan är 60 km/h. Den skyltade hastigheten var vid tiden för dödskraschen 90 km/h.

SVT:s datajournalister har undersökt hur många kurvor med liknande egenskaper som den i Masugnsbyn som finns på Sveriges vägar. Det rör sig om 2 600 mil väg, på vägavsnitt som saknar mitträcken eller annan mittseparation och tillåter en hastighet över 70 km/h, och där det inträffat minst fem olyckor de senaste fem åren.

Mindre marginal för misstag

Totalt inkluderar undersökningen 26 procent av det statliga vägnätet. Kartläggningen visar att 15 844 kurvor på Sveriges landsvägar har problem med sidofriktionen, det vill säga är utformade så att det blir svårare att hålla kvar bilen på vägen även om man håller hastighetsbegränsningen.

Genom att räkna på tillåten hastighet, kurvans radie och vägens lutning kan SVT konstatera att dessa kurvor inte hade levt upp till de rekommendationer som ställs på vägar som byggs i dag.

SVT kan också konstatera att det finns en överrepresentation av olyckor i de undersökta kurvorna med de här problemen.

”Mer halkfarlig”

Att olyckan är framme kan bero på alltifrån den mänskliga faktorn till dåligt väglag. Men en felutformad kurva kan göra att man som bilist vid skyltad hastighet har ett minskat utrymme att hantera händelser som till exempel möte, halka, missbedömning av farten eller djur på vägen.

– Den blir mycket, mycket mer halkfarlig, säger Johan Granlund, civilingenjör och vägexpert, till Uppdrag granskning.

– När det är halt väglag så ökar risken att man glider av utåt mycket kraftigt. När det är torr asfalt så ökar risken att ett lastbilssläp eller en dubbeldäckad buss eller fordon med hög tyngdpunkt välter och slår runt i de här kurvorna.

Enligt Granlund går det i många fall att köra i dessa kurvor i den skyltade hastigheten, men med resultatet att det känns obehagligt.

Trafikverket: Måste prioritera andra saker

Det är Trafikverket som är ytterst ansvariga för säkerheten på vägarna som SVT har granskat. Myndigheten har ansvar för 10 000 mil väg och menar därför att de måste göra saker i rätt ordning, för att så effektivt som möjligt rädda så många som möjligt.

– Utmaningen är den att vi har ett väldigt gammalt vägnät, och där finns det kurvor som ser ut på ett annat sätt. Skulle vi bygga dem idag så skulle de inte se ut på det sättet, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

– Men poängen är ändå det att i relation mot alla andra säkerhetsutmaningar vi har så är inte den högst prioriterad, utan då är det andra saker vi måste göra.