Inrikes

Juristen Emma Dahlén. Foto: Michael Jansson, SVT

UD får kritik av strandsatta föräldrar som fått barn via surrogat

Uppdaterad
Publicerad

Reserestriktionerna över världen har lett till att familjer i adoptions- och surrogatprocesser behöver hjälp att ta sig hem. Adoptivföräldrarna är nöjda med UD:s hjälp. Men föräldrar till barn som fötts av surrogatmödrar är kritiska och känner sig övergivna av UD och svenska myndigheter.

På landets största förmedlare av adoptioner är man imponerad av den hjälp som föräldrar i adoptionsprocesser har fått av svenska myndigheter, UD och ambassader runt om i världen.

– De har verkligen kämpat på för att få alla papper klara och att familjer ska hinna åka ut med de sista planen hem, säger Kerstin Gedung verksamhetschef på Adoptionscentrum.

Familjer har evakuerats

En del adoptivföräldrar och deras barn har fått åka hem med evakueringsplan.

– Det har gått mycket bättre än man hade kunnat förvänta sig i sådana här svåra tider, säger Kerstin Gedung.

Hon säger att hon tror att att en av orsakerna till att det har fungerat så här pass bra är att internationella adoptioner är välreglerade, välsedda och lagliga både i de länder som Adoptionscentrum verkar i men också i Sverige.

– Det råder ingen osäkerhet kring vad man kan och ska göra i dessa fall, utan alla vill hjälpa till.

Sverige saknar reglering

Surrogatarrangemang är inte tillåtna i Sverige men det är inte olagligt att använda sig av surrogatmödrar i länder där processen är tillåten. Men Sverige saknar reglering i frågan vilket har försvårat för de föräldrar som har skaffat barn med hjälp av en surrogatmoder och som nu inte kan ta sig hem.

Ett flertal föräldrar som SVT har talat med är missnöjda med den hjälp som erbjuds från svenska myndigheter och UD. Föräldrarna tycker att den svenska byråkratin är för stelbent i det rådande krisläget med stängda luftrum och gränser.

Barn som har fötts av surrogatmödrar i Georgien och Ukraina är statslösa till dess att faderskapet har fastställts och att barnen kan få sina svenska pass.

Känner sig övergivna

Men flygstoppen gör det svårt för föräldrarna att skicka hem de DNA prover som behövs för att fastställa faderskapet. De har även problem att få de stämplar som krävs för att barnen ska kunna få sina svenska pass. Föräldrarna efterlyser mer hjälp från UD och önskar att man kunde sätta in evakueringsplan även för dem.

– Vare sig mina klienter eller jag själv som jurist upplever det stöd som Adoptionscentrum uppenbarligen upplever att de har fått. Våra föräldrar känner sig utlämnade och övergivna, säger juristen Emma Dahlén.

Kontroversiell fråga

Hon tror att en förklaring är att det finns en aversion mot surrogatarrangemang i Sverige.

– Det är en oerhört kontroversiell fråga. Det har jag förståelse för, men man måste förstå att de här barnen är fullständigt oskyldiga och värnlösa. Man kan inte belägga dem med ansvar över situationen, säger Emma Dahlén.

UD: ”Vi gör ingen skillnad”

SVT har inte fått någon intervju med utrikesminister Ann Linde men i ett skriftligt svar skriver UD:s presstjänst att de inte gör någon skillnad mellan barn utifrån hur de har kommit till när det gäller att underlätta för strandsatta svenskar utomlands att ta sig hem.

De skriver också att UD:s möjligheter att agera för att underlätta för personer att kunna resa är begränsade på grund av andra länders tillfälliga förbud och lagar.

Fakta: Surrogatmödraskap

  • Det finns två olika former av surrogatmödraskap, partiellt och fullständigt.
  • Partiellt surrogatmödraskap innebär att surrogatmamman också donerar sitt ägg, vilket gör att hon har en biologisk koppling till barnet hon bär. Detta är ytterst ovanligt idag.
  • Fullständigt surrogatmödraskap innebär att surrogatmamman inte har någon egen genetisk koppling till barnet hon bär, ägget kommer från den tilltänkta föräldern eller från en äggdonator.
  • Surrogatarrangemang är inte tillåtet inom den svenska sjukvården – varken kommersiellt eller altruistiskt, däremot är det inte förbjudet att man åker utomlands och anlitar en surrogatmamma i länder där det är tillåtet.
  • Georgien, Ukraina och USA är exempel på länder där svenska föräldrar kan ingå surrogatarrangemang.
  • I Sverige är det alltid den födande modern som räknas som barnets juridiska mor. För att barnet ska kunna få svenskt pass krävs det en svensk man som kan fastställas som barnets biologiska far. Har mannen en partner, kvinna eller man, kan denna sedan göra en närståendeadoption av barnet, efter att den födande kvinnan har avsagt sig föräldraskapet.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.