Oscar Svensson är projektledare för undersökningen Fokus 14, han ser flera förklaringar till de här gruppernas frånvaro i dessa sammanhang. Han pekar särskilt på att ekonomin kan utestänga många ungdomar från fritidsaktiviteter.
– Vi ser väldigt tydligt att det handlar om socioekonomiskt utsatta bostadsområden, där föreningsaktiviteter är betydligt färre än i övriga delar av landet. Här finns tydliga dimensioner både av begränsad ekonomi men också utländsk bakgrund, säger Oscar Svensson.
Betydande skillnader
1995 hade strax över hälften av alla ungdomar mellan 16 och 25 år, 51 procent, deltagit i någon form av möte med en fritidsförening. 2010 låg den siffran på 38 procent, enligt siffror från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen.
Den nya undersökningen från MUCF, Fokus 14, visar dock på betydande skillnader mellan olika grupper av ungdomars föreningsdeltagande. Nationella enkäter till ungdomar mellan 16 och 29 år visar på att nyanlända ungdomar, ungdomar med invandrarbakgrund, hbt-ungdomar och unga med funktionsnedsättningar är ännu mindre delaktiga i föreningslivet.
Fritidsaktiviteter kan leda till jobb
Fritiden är ett relativt outforskat område när det kommer till dessa områden, menar Oscar Svensson.
– Det är mycket fokus på utbildning, arbete och boende. Det är centrala frågor men utifrån det vi ser tror vi att det civila samhället skulle kunna få en tydligare roll att skapa plattformar på fritiden, där majoritetsbefolkningen och nyanlända träffas. De nätverk som bildas på fritiden kan vara en ingång till en del jobb och sådana saker.
Hbt-ungdomar rädda för dåligt bemötande
När det gäller hbt-ungdomar kan deras frånvaro från fritidsaktiviteter handla om flera saker. Enligt MUCF:s undersökning har tre av tio ungdomar som inte identifierar sig som heterosexuella undvikit att besöka en fritidsaktivitet av rädsla för att bli dåligt bemötta. Det är en nära dubbelt så hög siffra som för andra ungdomar.
– Det syns också i enkäter vi skickat till landets kommuner. Just när det gäller särskilt arbete för att stärka fritiden för unga hbt-personer är det det som är minst utvecklat, säger Oscar Svensson.
Varför har man inte satsat mer på den här gruppen?
– Det är ju traditionellt sett en grupp som blir osynliggjord i många sammanhang. Unga hbt-personer är en grupp man har ökat kunskapen om ganska sent. Det finns fortfarande kunskapsluckor när det gäller unga transpersoner.
Funktionsnedsatta blir utfrysta
För funktionsnedsatta ungdomar är problematiken snarlik. Nästan lika många är rädda för ett dåligt bemötande som bland hbt-ungdomarna.
– De uppger ofta också att man i högre utsträckning har blivit utsatt för mobbning eller utfrysning i idrottssammanhang, så det finns en hel del bemötandefrågor.
Oscar Svensson berättar också att det på lokal nivå också ibland finns begränsade praktiska möjligheter för funktionsnedsatta att delta i olika fritidsaktiviteter.
Skolan kan bli en ingång
För att locka fler av alla de här grupperna handlar det mycket om att komma runt dessa hinder. I grunden handlar det om en övergripande fördelningspolitik, menar Oscar Svensson. Dessutom måste föreningslivet jobba på att skapa ett bättre bemötande. Fortsatt arbete med utbildning och erfarenhetsutbyte är något som efterlyses.
– Vi har jobbat en del med normkritiska perspektiv och att försöka synliggöra de normer som finns och kan var begränsande för unga på många olika sätt. Det är något som gör att man kanske kan komma åt flera av de här problemen, säger Oscar Svensson.
Det finns också en problematik i att många ungdomar i dag inte känner till vilka aktiviteter och föreningar som finns tillgängliga för dem på lokal nivå.
– När vi pratar men unga själva känner de till en del, men inte helheten. Där skulle skolan kunna vara en väg för att stärka ungas kunskaper om föreningslivets betydelse och ge vägar in i föreningslivet.
Ökat engagemang gynnar hela samhället
Att fler unga engagerar sig i föreningslivet och olika fritidsaktiviteter har många fördelar, både på ett privat och samhällsövergripande plan.
– När vi frågar unga är det att ha kul, umgås med andra, och lära sig nya saker som står högst på listan. Nummer ett är att få goda levnadsvillkor på sin fritid, berättar Oscar Svensson.
– Det finns en rad samhällsvärden kopplade till det här. Det handlar om allt från demokratiskolning i olika föreningar och att främja folkhälsan genom fysisk aktivitet. Man kan lägga till integrationsfrågan, etablering i samhället genom de nätverk man bygger upp. Det finns många olika viktiga värden.