SVT Nyheter har tidigare rapporterat om hur svårt det är att locka unga till de politiska ungdomsförbunden, samtidigt som det inte råder en brist på samhällsengagemang.

En grupp unga som verkar visa ett stort engagemang för politiska frågor, i alla fall om man ser till ansökningarna till politikerskolan Höj Rösten, är de med utländsk bakgrund. De utgör drygt hälften av eleverna från de två senaste årens klasser.

Många har upplevt utanförskap

– Det är både de som är andra generationens invandrare och de som är utrikesfödda. De har ett stort samhällsengagemang, en del är politiska flyktingar och är uppvuxna med att prata politik i familjen, säger Minéa Frykman, som är rektor på skolan som utbildar unga som vill in i politiken:

– Många känner ett utanförskap och är inte normen på olika sätt och det skildrar sig i deras hjärtefrågor, som till exempel kan vara jämställdhet, utanförskap, mobbing och psykisk ohälsa.

Minéa Frykman talar om att ungdomarna upplever ett så kallat mellanskap – de är halvt i en kultur och halvt i en annan. De kan också

ha upplevt rasism och diskriminering vilket präglar deras vilja till samhällsengagemang.

Viktigt för representationen

Att allt fler unga med utländsk bakgrund kommer in i partipolitiken är viktigt för representationen, menar Frykman.

– Vi måste bredda erfarenheterna, perspektiven och klokskaperna i partipolitiken. Det handlar om delaktighet, att få in nästa generation i politiken. Det betyder inte att personer som inte upplevt samma som jag inte skulle kunna representera mig, men samtidigt spelar det roll att de som leder landet ser ut som de som de representerar och fungerar som förebilder för att visa att andra kan ta det steget.

Men arbetet är långsiktigt och tar tid.

– Kanske om tio år, har vi fått in unga med utländsk bakgrund i alla partier, säger Minéa Frykman.