En 16-årig flicka som blir utsatt för våld i hemmet, men som nekas hjälp av socialtjänsten. En 17-årig pojke som sitter häktad i isolering under tre månader får inte träffa sin familj, men när han frias från misstankarna finns ingen som kan ta sig an hans fall.

”Ingen insats finns”

– Hamnar ett barn under 18 år i en sådan situation som exemplen finns egentligen ingen insats att vända sig till för att få upprättelse, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid Unicef Sverige.

Till skillnad från Sverige har många länder skrivit på ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter, som ger barn och deras ombud möjlighet att framföra klagomål till FN:s barnrättskommitté.

I Sverige skulle Barnombudsmannen (BO) kunna vara en instans som för barns talan, men i dagsläget har myndigheten inte sådana befogenheter.

”Motvilja från regeringen”

Regeringen vill först att FN:s barnkonvention blir lag – något som kan bli aktuellt först 2020 – innan BO:s funktion kan utökas.

– Vår bedömning är att det finns en motvilja från regeringens sida. Att anpassa de rättsliga instanser som finns kommer att ta tid och resurser i anspråk, säger Christina Heilborn, och tillägger att lagändringen och utökningen av BO:s rättigheter med fördel skulle kunna införas samtidigt i ett helhetsgrepp.

TT söker barnminister Åsa Regnér för en kommentar.