”När den vita snöytan försvinner reflekteras inte solstrålningen tillbaka lika effektivt”, säger professor Erik Kjellström. Foto: SVT/TT

Unik beräkning: Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet

Uppdaterad
Publicerad

Sverige har blivit i genomsnitt 1,7 grader varmare sedan slutet av 1800-talet, visar nya beräkningar som SMHI gjort för SVT. Globalt är temperaturökningen under samma tid 0,8 grader. Varmast har det blivit i Jokkmokk där genomsnittstemperaturen ökat med hela 2 grader.

– Vi vet att det är den globala uppvärmningen som driver detta, och att utsläppen inte minskar. Det är klart att jag är orolig för framtiden, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

Sedan slutet av 1800-talet har SMHI:s väderstationer runt om i landet mätt utomhustemperaturen varje dag, vilket ger ett unikt underlag för att följa hur Sveriges klimat förändrats sedan utsläppen av växthusgaser i atmosfären tog fart.

”Går betydligt snabbare”

SVT har därför bett SMHI att räkna ut  hur mycket årsmedeltemperaturen på deras väderstationer ökat sedan slutet av 1800-talet fram till i dag. Resultatet visar att uppvärmningen går dubbelt så snabbt i Sverige i jämförelse med planeten som helhet.

Klimatkrisen

– Jokkmokk och norra Sverige är en del av Arktis där uppvärmningen går betydligt snabbare än i resten av världen, säger Erik Kjellström.

Ökningen av årsmedeltemperaturen i Sverige. Foto: SVT

De största temperaturförändringarna i norr har skett under december och mars, i samband med att vintrarna blivit kortare. Regn och smältperioder blir allt vanligare, vilket påverkar snötäcket och i sin tur uppvärmningen.

– Snö och is är bra på att reflektera den inkommande solstrålningen från rymden. När den vita snöytan försvinner reflekteras inte solstrålningen tillbaka lika effektivt, och det blir varmare, säger Erik Kjellström.

”Kommer öka ännu mer”

Snö och is  har också en isolerande effekt och skyddar mark och hav från solens strålar. Ju mindre snö och is, desto mer värme kan absorberas som värmer luften i atmosfären underifrån, vilket gör att uppvärmningen förstärks.

Även de östra delarna av Sverige har sett stora temperaturökningar, jämfört med västra Sverige där temperaturen ökat minst. Det beror på att kontinenter värms snabbare än hav, säger Erik Kjellström. I östra Sverige påverkas temperaturen av närheten till Baltikum och Ryssland och hela den eurasiska kontinenten, medan Västsverige påverkas av närheten till Atlanten som värms långsammare.

– Temperaturen kommer att öka ännu mer. Vi kommer se allt kortare vintrar, säger Erik Kjellstörm.

Så har SMHI beräknat temperaturökningen

Fram till i dag, 2020, har den globala medeltemperaturen ökat med ungefär 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. I SMHI:s analys jämförs istället perioden 1860-1899, som kan ses som förindustriell tid, med 1991-2019 för vilken ökningen i den globala medeltemperaturen blir 0,8 grader. Anledningen är att man måste titta på långa tidsperioder vid analys av förhållandena i ett litet geografiskt område som Sverige där variationerna mellan olika år är stor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet