Jessica Vos har bott i Sverige i 8 år. I januari 2017 bestämde hon sig för att ta steget och ansöka om svenskt medborgarskap.

– Jag har alltid dragits till Sverige, jag vet inte riktigt varför, säger Jessica Vos.

Det började, berättar hon, med att hon kom Stockholm för att stanna ett år och uppleva staden. Hon pluggade svenska på universitetet och började jobba. Ett år blev till två och till tre år.

– Efter några år insåg jag att jag hade flyttat för gott.

100 000 ansökningar

Nu har det gått 31 månader och Jessica Vos väntar fortfarande på att Migrationsverket ska fatta beslut i hennes ärende och att hon ska få sitt svenska pass.

Högen växer hela tiden

Idag är medborgarskapsärenden Migrationsverkets största ärendeslag. Enligt myndighetens egna uppskattning väntas det i år komma in 100 000 ansökningar och högen med öppna ärenden växer hela tiden.

Just nu har migrationsverket över 87 000 öppna ärenden och myndigheten skriver på sin hemsida att väntetiden kan bli 30 månader.

– Jag tycket det är löjligt. Jag känner att det borde vara ganska lätt att fatta beslut i mitt fall eftersom jag är tysk medborgare, ett EU-land. Jag uppfyller alla krav och ändå sitter jag här och väntar, säger Jessica Vos.

”Inte en av oss”

Mest irriterad är Jessica Vos över att hon inte kunde rösta i riksdagsvalet i höstas.

– Jag tycker att om jag bor i ett land och det är mitt hemland så vill jag kunna rösta och påverka det som händer. Det kändes väldigt viktigt, speciellt med tanke på allt som händer i politiken just nu.

Men för Jessica Vos har det också stor betydelse för känslan av tillhörighet.

– När någon frågar mig: ”Var är du ifrån, vilken är din nationalitet?”, då måste jag svara att jag är tysk. Det känns lite som att det inte är viktigt att jag blir medborgare som att ”du får bo här men du är inte en av oss”.