EU militariseras i allt snabbare takt. En mer instabil omvärld har drivit på. Ett 30-tal gemensamma försvarsprojekt, en militär ledningscentral och en gemensam försvarsfond är några beslut. ”Vi kan inte skydda européerna om vi inte bestämmer oss för en verklig EU-armé”, det är den franske presidenten Emanuel Macrons slutsats. 

– Det finns de som drömt om den här EU-armén länge, och det undergräver Sveriges alliansfrihet. Jag tror att det är många i den svenska befolkningen som värnar om den, för den har tjänat oss så väl. Det här är att på bakvägen ansluta sig till en militär allians, säger Malin Björk (V).

L: ”Viktig form av grannsamverkan”

Liberalerna är inne på samma spår som Macron. De kan tänka sig ingå i både en EU-armé och i Nato, och har sagt ja till nya samarbeten inom EU:s gemensamma militära projekt.

– Vi tycker att det här är en viktig form av grannsamverkan. Vi behöver ett fördjupat försvarssamarbete. Vi ser ett aggressivare Ryssland under Putin. Det handlar om militära hot och ökad aktivitet inom informationskrigsföring, och i det står vi starkare tillsammans, säger Karina Karlsbo (L).

V: Största kapprustningen sedan kalla kriget

Enligt Björk är det stora problemet med EU:s gemensamma militära projekt att det undergräver landets alliansfrihet. Vänsterpartiet vill istället se samverkan mellan demokratiska stater, och att Sverige ansvarar över sitt egna försvar.

– Sverige ska vara en röst för diplomati och nedrustning. Det här är ett upprustningsprojekt. Vi nås av rapporter om att vi har en kapprustning som vi inte haft sedan kalla krigets dagar. Där borde Sverige vara en röst för fred, nedrustning och diplomati, säger Malin Björk (V).

Liberalerna ser snarare ett militärt samarbete som ett sätt att bevara friheten i Europa.

– Samarbetet är en garant för fred, frihet och stabilitet i vår del av världen. Hade Vänsterpartiet fått bestämma de senaste 30 åren hade Sverige inte varit med i EU eller haft något försvar i dag, säger Karina Karlsbo (L).