I Knivsta kommun väljer man hellre att lägga fokus på närproducerad och ekologisk mat snarare än att dra ner på köttet.
– Jag tycker inte att det är köttet i sig som är problemet, det är produktionsmetoderna, säger Boo Östberg (C), ordförande för bygg- och miljönämnden i Knivsta.
Boo Östberg säger att om vi åt mer kött från gräsbetande djur hade det till och med kunnat vara positivt för klimatet.
– Det odlingslandskap vi har är oerhört artrikt och fint och det är korna som gör jobbet, säger han.
Satsar på vegetarisk kost
I Kramfors kommun är minskad köttkonsumtionen ett mål.
– Vi jobbar mycket med vegetarisk mat, den vegetariska lasagnen är väldigt populär hos barnen, säger Karin Lidén, kostchef i Kramfors kommun.
Karin Lidén säger att sen de gjorde om matsedlarna för fyra år sedan har kommunen minskat sitt koldioxidutsläpp motsvarande 25 varv runt jorden med bil.
– Jag vill göra allt jag kan för att lämna efter mig en planet som mår bra till våra barn och barnbarn, säger hon.
40 kommuner har köttfria dagar
En rad kommuner, minst 40 stycken, har i dag köttfria dagar i skolan, enligt en rundringning som SVT har gjort.
– Det har inte varit applåder alla dagar, inte heller bland lärarna som äter i skolan. Vi har en lång väg att gå, säger Karin Lidén.
Huddinge kommun är ett annat exempel där de har infört köttfria dagar i skolan, förskolan och äldrevården.
– Det är finns många aspekter att ta hänsyn till när man pratar om mat, men de vegetariska dagarna har funkat bra, säger Christian Ottosson (C), ordförande i Huddinge kommuns miljöberedning.
Samtidigt som forskare pekar ut köttkonsumtionen som en stor klimatbov är de politiska partierna splittrade i om de vill minska köttkonsumtionen eller inte, enligt en undersökning SVT har gjort.
Splittrat mellan kommunerna
Det är således inte självklart hur eller om kommunerna ska arbeta med att minska köttkonsumtionen vilket har lett till att kommunerna tar sakerna i egna händer och att de gör helt olika.
– Jag tror att det blir väldigt splittrat, både att vi gör på olika sätt i kommunerna, men det största problemet är att det finns så mycket forskning som kommer fram till olika saker hela tiden, säger Boo Östberg och fortsätter:
– Det gör att det blir mer mode i frågan än verklighet och pragmatik.