Han trivs bra med jobbet som snickare men drömmer om att bli polis. För att det ska bli verklighet behöver han bli svensk medborgare. Hassan Mohamadi från Afghanistan sökte medborgarskap i februari efter drygt åtta år i Sverige.

Efter sex månader skickade han in en begäran om snabbt avgörande till Migrationsverket, något man sedan 2018 har rätt till enligt lag. Han fick avslag på sin begäran med hänvisning till att myndigheten inte hann.

– Det påverkar min framtid och mina möjligheter. Det är frustrerande, man blir besviken, säger Hassan Mohamadi.

”Måste frångå vår princip”

Den som väntat på beslut i minst sex månader har rätt att begära ett snabbt avgörande hos Migrationsverket genom att skicka in en så kallad dröjsmålstalan. Syftet med lagen är att skynda på oskäligt långa väntetider.

Men sedan den infördes har väntetiderna i medborgarskapsärenden ökat med 70 procent. För den som likt Hassan Mohamadi ansökt om medborgarskap har den genomsnittliga handläggningstiden ökat från 295 dagar 2018 till 458 dagar 2020.

Så många har begärt snabba avgöranden att ett moment 22 uppstått.

– Det innebär en ökad administrativ börda för oss. Det har också gjort att vi måste frångå vår princip om att prioritera de äldsta ärendena och de enkla ärendena, säger Fredrik Söderberg Bruce, tillförordnad presschef på Migrationsverket. 

Fick vänta över tre år

Migrationsverkets mål är att handlägga medborgarskapsärenden inom sex månader. Nu är de i genomsnitt över dubbelt så långa och det finns fall där en enskild fått vänta i tre år och sju månader.

– Våra handläggningstider är för långa. 2023 räknar vi med att vara nere på sex månader, säger Fredrik Söderberg Bruce.

De har ju mycket att göra, kan man inte ha förståelse för det?

– Domstolen har sagt att det inte är en ursäkt att inte ha tid, det räcker inte, säger Hassan Mohamadi.