Miran Elmi från Jönköping menar att hon inte hade klarat sig på a-kassa om hon var ensamstående eftersom hon har barn. Foto: SVT & TT

En av fyra missar höjd a-kassa i höst

Uppdaterad
Publicerad

Den 7 september höjs taket i a-kassan för första gången på 13 år. Men var fjärde medlem i a-kassan får ingen höjning alls. De drabbade är låginkomstagare, i majoriteten av fallen kvinnor.

Miran Elmi i Jönköping jobbade tidigare inom äldrevården men när hon senare blev arbetslös och gick på a-kassa fick hon bara behålla 7.500 kronor i månaden efter skatt.

– Men jag tycker det är bra att de höjer, att alla inte får lika. Det är bra att de som jobbar hårt och tjänar mer får högre a-kassa, säger Miran Elmi trots att hon är en av dem som inte får någon höjning alls efter den 7 september.

”Fick inte så hög lön”

Det är långt ifrån alla arbetslösa som får ersättning från a-kassan i dag. Men av de som får så räknar myndigheten Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) med att var fjärde inte kommer att få någon höjning. IAF har räknat på de som varit arbetslösa mindre än fyra och en halv månad (motsvarande 100 arbetsdagar).

De som inte får någon höjning alls har låga inkomster och är oftare kvinnor, som Miran Elmi i Jönköping. Hon påverkas inte heller av höjningen av den lägsta ersättningen, det som kallas grundbeloppet som också höjs den 7 september.

– Jag har jobbat inom omsorgen och fick lön, men den var inte så hög, säger Miran Elmi.

Maxbeloppet har inte följt inflationen

Det är svårare att kvalificera sig till a-kassan i dag. Bara den som jobbat heltid, eller haft hög lön året innan arbetslösheten, får full ersättning. Och man måste jobba minst halvtid i ett halvår för att uppfylla det så kallade arbetsvillkoret.

Men samtidigt har maxbeloppet legat still sedan 2002, och har inte räknats upp i takt med inflationen. Eftersom många har högre inkomster får därför en tydlig majoritet höjd ersättning efter den 7 september.

Och de som får en höjning när taket höjs efter sommaren, kommer i snitt få 2.700 kronor mer i plånboken efter skatt, enligt IAF. De med månadsinkomster över det nya taket, som jobbat heltid och tjänat över 25.025 kronor i månaden året innan arbetslöshet, kommer att få ut hela 3.500 kronor mer än i dag.

”Tillbaka mot inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring”

I dag kan man max få ut 10.500 kronor i månaden efter skatt, oavsett hur mycket hen tjänat innan sin arbetslöshet. Den nya maxersättningen efter skatt landar på 14.000 kronor i månaden. Enligt IAF får en tredjedel av de arbetslösa en höjning de 100 första dagarna i arbetslöshet, och ytterligare en tredjedel får med det nya taket maxbeloppet efter sommaren.

– Tanken är att arbetslösa ska kunna få flera tusenlappar mer i plånboken efter höjningen, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och hävdar att regeringen nu tar stora steg tillbaka mot en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring.

Men är det inte orättvist att inte alla får ta del av höjningen, det drabbar de med låga inkomster och då oftare kvinnor?

– Vi har varit tydliga med att vi gör en höjning av taken. Vi vill inte att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en grundförsäkring. Däremot är det svårare att kvalificera till a-kassan i dag och många får därför lägre ersättning än sin senaste månadsinkomst. Det är något annat än tak-diskussionen, men här har vi också anledning att återkomma, säger Ylva Johansson.

”Man klarar sig om man inte är ensam”

Miran Elmi i Jönköping klagar inte, trots den låga ersättningen.

Hur klarar man sig på bara 7.500 kronor i månaden?

– Jag har klarat mig. Vi har fått hjälp av Försäkringskassan också, eftersom vi har barn. Men framförallt är jag inte ensam, och då klarar man sig, säger Miran Elmi som kom från Somalia för elva år sedan och som arbetat inom omsorgen i Jönköping och varit arbetslös i perioder. Till hösten ska hon påbörja en vidareutbildning.

Arbetslösa i Sverige

  • Arbetslöshet i maj: 7,8 procent
  • Antal arbetslösa i maj: 420.000
  • Antal betalande medlemmar i Arbetslöshetskassorna: 3,5 miljoner
  • Antal arbetslösa som fick ersättning från a-kassorna i juni 2015: 90.000
  • Antal arbetslösa som fick ersättning från a-kassorna i juni 2002: 210.000
  • Snittersättning för de med inkomstrelaterad a-kassa i juni: 9.800 kr efter skatt

Vad är ”taket” i a-kassan?

Taket är en gräns för inkomster. Den som tjänar mer än taket får inte ut mer.

I dag är ”taket” 18.700 kronor, före skatt, vilket ger en högsta dagpenning på 680 kronor. Och efter skatt får man i dag som mest ut 10.500 kronor. Senast ”taket” höjdes var 2002.

Taket för a-kassan höjs

7 september höjs ”taket” från 680 till 910 kronor om dagen, de första 4,5 månaderna (100 dagar). De arbetslösa som påverkas av det nya ”taket” får en höjning från 1 krona till som mest 3.500 kronor mer i månaden efter skatt. Snitthöjningen hamnar på 2.700 kronor efter skatt. I stället för 10.500 kronor kan de nu max få ut 14.000.

Även grundbeloppet höjs från 320 till 365. De med fullt grundbelopp får 693 kronor mer i månaden och får ut 5.621 efter skatt. Höjningen kan dras in, eller balanseras för de som går på försörjningsstöd.

Vissa gynnas inte av höjningen

25 procent av de med inkomstrelaterad ersättning får ingen höjning alls. Deras inkomst ligger mellan höjningen av grundbeloppet och höjningen av ”taket”.

Efter 4,5 månader (100 dagar) sänks ”taket”. Högsta dagpenningen sänks från 910 till 760 kronor.

Efter 9 månaders arbetslöshet (200 dagar) sänks ersättningen till 70 procent av inkomsten. Den med hög inkomst, som ”slår i taket” påverkas inte.

Efter drygt ett års arbetslöshet (300 dagar) är a-kassedagarna slut. Då sänks ersättningen till 65 procent. Den med hög inkomst påverkas inte här heller.

Kriterier för a-kassa

För att få a-kassa måste man ha betalat avgiften i ett år och arbetat minst halvtid i ett halvår, innan arbetslöshet. Den som inte betalat avgiften i ett år får grundbeloppet.

Ersättningen grundar sig på snittinkomsten 12 månader bakåt. Bara de som arbetat heltid 12 månader före arbetslöshet får full a-kassa.

Antal med inkomstrelaterad a-kassa i juni 2015: 82.000

Antal med grundbelopp i a-kassan i juni 2015: 8.000

Källor: Statistiska Centralbyrån, Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsförmedlingen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.