Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Utredning: Mängdbrottslighet bör bestraffas hårdare

Publicerad

På tisdagen lämnades Flerbrottsutredningens förslag om längre och hårdare straff för mängdbrottslighet över till justitieministern.

– Varje nytt brott ska få genomslag på det gemensamma straffet, i motsats till i dag där den som har begått många brott kan bli straffimmun, säger Anders Perklev, hovrättsexpert och särskild utredare.

Flerbrottsutredningen fick under 2021 i uppdrag av den tidigare regeringen att arbeta fram en ny riktlinje för att kunna ge påtagligt strängare straff för den som döms för ett stort antal brott, eller om brottsoffret blivit utsatt för en allvarlig kränkning.

I dag döms hela straffet ut för det allvarligaste brottet medan straffen för de övriga brotten blir betydligt lägre.

– Det kanske blir hälften av det andra brottet, en tredjedel av det tredje, en sjättedel av det fjärde. Det innebär att man ganska snart når ett slags nivå där man inte kommer längre, vilket betyder att man inte utnyttjar straffskalorna enligt vad man skulle kunna göra, säger Anders Perklev i SVT:s Morgonstudion.

I en debattartikel i DN skriver Anders Perklev tillsammans med Kristina Lagercrantz att utredningens förslag ”innebär att varje tillkommande brott i stället ska medföra att straffet skärps på ett likformigt sätt”. Det minskar riskerna för att någon som är skyldig till flera brott inte döms för samtliga, samt att en mångbrottsling av lägre grad straffas hårdare än någon som begått ett allvarligare brott.

Modellen som presenteras betyder att påföljden för de grövsta brotten höjs som mest upp till 16 års fängelse.

Uppfyller inte Tidöavtalet

SD:s Richard Jomshof anser att förslaget är ett steg i rätt riktning men att det inte räcker. Enligt Tidöavtalet ska den fallande skalan gälla först efter de tre grövsta brotten.

– Diskussionen är intressant i dag med tanke på den situationen vi har med väldigt grov brottslighet. Jag vet att människor förväntar sig att vi straffar den sortens människor hårdare än vi gör i dag och det är också det vi föreslår, säger Richard Jomshof, rättspolitisk talesperson (SD).

Miljöpartiet satt med i regeringen som tillsatte utredningen. Partiets språkrör Per Bolund svarar att det inte går att lösa brottsligheten med endast straffskärpningar, utan att samhället behöver fånga upp personer som riskerar att hamna i kriminalitet, innan brotten begås.

– Man tror att bara strängare straff kunde lösa problemen. Hade det varit så hade USA inte haft någon brottslighet. De som begår den här gängbrottsligheten är ju ofta födda och uppväxta i Sverige, säger Bolund (MP).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.