Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Detta är de tre vanligaste maträtterna i skolorna Foto: Henrik Norrsell/ SVT

Vegotrenden växer – vegetariskt vid fyra av fem skolluncher

Uppdaterad
Publicerad
Ungefär en dag i veckan är skolmaten helt vegetarisk, visar en analys av nästan 12 000 skollunchmenyer under en höstvecka. I snitt serveras ett vegetariskt alternativ vid fyra av fem luncher.

Vi har tittat närmare på vad barnen fick äta på nästan hälften av Sveriges grundskolor under en vecka i september. Utifrån rätternas namn och vilka ingredienser som nämns på matsedeln har vi kunnat se att kött serverades lite mer än hälften av dagarna.

Fisk stod på menyn i snitt lite mer än en dag i veckan medan det knappt en dag i veckan serverades enbart vegetariska rätter.

Att skolor ska servera flera olika rätter, varav ett ska vara vegetariskt, är en av rekommendationerna i Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd från förra året.

– Vi äter på befolkningsnivå för mycket kött, och det är dåligt för både hälsa och miljö. Att äta mer vegetariskt redan som barn är klokt, säger Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltider på Jordbruksverket.

Inte tillräckligt mätta

Att skolorna har varit snabba på att öka mängden vegetariskt visar också studier i projektet Skolmat Sverige. Sedan läsåret 2012-2013 har andelen skolor som serverar minst 2 rätter dagligen ökat från 55 till närmare 90 procent.

När kritik höjs mot den växande vegotrenden kan det ibland handla om att barnen inte blir lika mätta. Eva Sundberg tror att orsaken kan vara en ovana att äta grönsaker – och tidsbrist.  

– Man kan behöva äta större mängder för att bli mätt av vegetariskt och det kanske man inte har tid med. Sen kanske miljön inte är så trivsam att man vill sitta länge.  Eller så har barnen inte ro för att de vill springa ut på rast, säger hon.

Tillfälle att prata om maten

Hon skulle gärna se att man mer än i dag tog tillvara på lunchen som ett pedagogiskt tillfälle, för att förmedla hur maten odlas och produceras, och hur det påverkar miljön.

Rekommendationen är att eleverna ska ha möjlighet att sitta till bords minst 20 minuter, därutöver behövs tid för att både ta mat och lämna disk Det kanske ger tillräckligt med tid för att äta upp, men inte för att ta tillvara på måltidens sociala funktion.

– Att kunna sitta ner med sina kamrater och få en positiv upplevelse av måltiden, det är en trygghet för barnen. Men det är en utmaning, för det är trångt, både i lokaler och i scheman i många skolor, säger hon.

”Helt okej” enligt skolelever

När SVT:s nyhetsprogram Lilla Aktuellt frågade 1 000 tittare vad de tyckte om sin skolmat svarde en fjärdedel att den var ”äcklig”, 58 procent att den var ”helt okej” och 17 procent att den var ”god”.

– Jag tycker att det är viktigt med god skolmat för då är det fler som äter den och då kan man koncentrera sig mer, säger Seazar Bazmaji som går i sexan på Säbyskolan i Salem utanför Stockholm.

Hör vad eleverna på Säbyskolan tycker om skolmaten i klippet högst upp i artikeln

Så gjorde vi undersökningen

Visa

Analysen omfattar cirka 25 000 skolluncher under vecka 38. En mer noggrann analys har gjorts av grundskolornas luncher, totalt 11 669 från 2 349 skolor.  Varje lunch kan innehålla en eller flera rätter.

Matsedlarna har SVT laddat ner från appen Skolmaten, som samlat in dem från kommunernas hemsidor. 

Rätterna har klassificerats som kött, om det uttryckligen nämns att kött serveras eller när det är rätter som traditionellt innehåller kött, exempelvis pytt-i-panna. Rätter har klassats som fisk om det uttryckligen sägs att det serveras fisk, men inte kött.  
Rätter har klassats som vegetariska när det är tydligt uttryckt eller om huvudingrediensen är grönsaker, exempelvis “Spenatlasagne” eller “Blomkålssoppa”.  

Om ingredienserna inte tydligt framgår, till exempel om det står “Nudlar med wok” har rätten varken klassats som kött eller vegetariskt. Analysen visar bara vad som är utskrivet på matsedlarna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer