-Vi är konfliktberedda. Nu vill vi ha förändring och ett tydligt steg i rätt riktning och jag känner att det är på väg, säger Anna Sundberg, lärare på Rinkebyskolan i Stockholm.

Hennes kollega, Makis Charmis, är inne på samma linje.

-Jag tycker inte att våra fack ska ge sig hur lätt som helst. Och behövs det, då får det bli strejk, säger han.

Fack och arbetsgivare har förhandlat sedan början av året, och framförallt handlar det om pengar. I dag tjänar en lärare på förskola knappt 25.000 kronor i snitt, på grundskolan cirka 27.000 och på gymnasiet runt 29.000.

Lärarfacken vill på sikt öka lärarlönerna med 10.000 kronor i månaden för att komma ikapp andra akademikeryrken.

Det betyder att de vill ha ett avtal som ger mer än de 2,6 procent som de flesta andra yrkesgrupper fått i år.

Varför ska ni ha mer än alla andra?

-Eftersom vi släpar efter. Vi vill att kommunerna uppvärderar oss. Vi tycker att vi är värda mer än såhär, säger Anna Sundberg.

Makis Charmis fyller i:

-Sedan antiken var det så att lärarna var viktiga personer i samhället, varför ska de inte fortsätta vara det?

I juni strandade förhandlingarna mellan lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Fackförbunden sa då nej till ett femårigt avtal där det första året skulle ge 4 procent i lönelyft, medan de tre sista åren saknade garantier. Nu tar medlarna Jan Björkman och Christina Rogestam vid.

Anna Sundberg tror att högre löner är viktigt för skolans framtid.

-Eftersom yrket inte attraherar på samma vis som innan, behöver vi höja lönerna och då kommer de mest lämpade människorna att välja yrket. Det blir i det långa loppet bra, säger hon.