SVT Nyheter kartläggning av ambulanssjukvården och prio 1-larm, fall där patienten bedöms ha akut livshotande symtom eller vid olycksfall, visar att skillnaderna mellan landets kommuner är stora. Generellt får du vänta längre om du bor i en kommun som inte har en egen ambulans. De senaste fem åren har även väntetiden för en ambulans ökat i två av tre kommuner.
I dag är det upp till landstingen själva att organisera ambulanssjukvården, och det finns inga nationella mål för ambulansens utryckningstid. Bara 9 av 21 län har målsättningar och de ser väldigt olika ut. I till exempel Västmanlands län har man som mål att i 9 av 10 prio 1-larm nå patienten inom 15 minuter, medan tiden för samma mål i grannlänet Dalarna är det dubbla – 30 minuter.
– Vi har 21 landsting, och alla har olika åsikter och tankar. Vi behöver ha någon som kan ta greppet över vår verksamhet, ett helhetsansvar över landet och säga ”så här ska det vara” – och sedan så bygger vi upp det därefter, säger Janne Kautto, ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, i SVT Gomorron.
Vill se ny central myndighet
Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård, efterlyser också nationella mål för utryckningstid. Enligt Herlitz måste man inrätta en central myndighet, som man gjort inom räddningstjänsten, för att göra ambulanssjukvården mer jämlik. Den myndigheten skulle se över tillgängligheten av ambulanser, men även ta fram riktlinjer för hur ambulanssjukvården ska styras och för utbildningen så att man får en bra och kompetent personal.
– Ambulanssjukvården kräver en mycket kompetent personal som i dag saknas på många ställen, säger han.
Även den fackliga organisationen Ambulansförbundet Alarm flaggar för att patienter kan få en ambulans med personal som inte övat tillräckligt. Det största orosmolnet enligt facket är privata ambulansbolag där man inte har någon insyn. De vill att hela ambulanssjukvården ska förstatligas.
– Det här kommer inte hålla. Vi ser bara en väg ur det här, och det är att det blir statligt hela vägen. Staten ska vara en garant för att vi som jobbar inom det här området inte ska behöva oroa sig för repressalier för att man berättar att man inte får någon övning till exempel, säger Henrik Johansson, fackordförande.
”Vi vet inte hur det går för patienterna”
Ett patientregister, eller medicinskt kvalitetsregister, inom ambulanssjukvården, där man värderar vad man gör och vad man kan göra bättre, är ytterligare en sak som saknas. Det tycker både Johan Herlitz och Håkan Klementsson, ordförande för Flisa, Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård.
– Det finns inom till exempel ortopedin och hjärtsjukvården. Då kommer man fram till någonting. I dag har vi stenkoll på hur mycket diesel vi gör av med, men inte hur det går för patienterna, säger Klementsson, och fortsätter:
– Långa utryckningstider, påverkar det folkhälsan, dör fler? Jag tror inte att det är så. Men det är svårt att bevisa det när vi inte har ett kvalitetsregister.