För att ta reda på om information är falsk kan du granska den ytligt på bara någon minut och på så sätt undvika att sprida någonting felaktigt. Foto: Isabell Höjman/TT

Vid stora nyhetshändelser: Tänk på det här

Publicerad

Ser du information om en nyhetshändelse som du vill dela med dina följare och vänner? Stanna först upp och läs igenom de här sex tipsen från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för att undvika att sprida någonting felaktigt.

Vid terrordåd, katastrofer eller andra stora händelser kommer information från många olika håll och det är lätt att rykten eller felaktig information sprids, speciellt på sociala medier. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sammanställt tips för källkritik med utgångspunkt i de sex klassiska journalistiska frågorna – läs igenom dem innan du delar.

Vad?

Vilken slags information handlar det om? Är det personliga åsikter eller fakta? Finns det källhänvisningar som bekräftar påståendet? Om medier använder formuleringar som ”enligt uppgifter” eller att något ”ska ha skett” är uppgifterna inte bekräftade.

När?

Hur gammal är informationen? När gjordes inlägget eller artikeln och finns det nya, uppdaterade, uppgifter sedan dess? I ett tidigt skede sprids ofta information som sedan bekräftas eller korrigeras.

Var?

Förekommer uppgifterna på en privat blogg, i ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida eller på en mediesajt? Har sajten en ansvarig utgivare? En sajt med en utgivare har större trovärdighet än en utan. Kan du hitta informationen på andra ställen? Om en uppgift kommer från endast en källa bör den behandlas med försiktighet.

Hur?

Hur fick du tag på informationen? Har källan tidigare publicerat information som är bekräftad? Säger flera källor samma sak?

Vem?

Kommer informationen från en myndighet, en organisation, ett företag eller en forskare? Har medierna använt andra medier som källa? Kan du hitta ursprungskällan?

Varför?

Vill någon sprida sina åsikter, väcka debatt eller underhålla? Vem tjänar på att du klickar på informationen? Kan budskapet ha utformats för att du ska ändra ditt tänkande eller beteende? Är opinionsbildande material tydligt utmärkt som just sådant?

Fler verktyg för att undersöka om någonting stämmer

Visa

På sidan krisinformation.se samlas information från olika svenska myndigheter, och även de har en checklista för källkritik. Det finns också verktyg för att undersöka om bilder är fejkade eller har använts vid andra tillfällen, exempelvis genom Googles bildsök eller Tineye. Hur du gör förklaras i denna video.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer