– Vi vill visa att vi är för mångfald, säger Pinglan Vargtass, engagerad viking.

Pinglan Vargtass tog initiativ till att vikingar för första gången gick som en grupp i Prideparaden i Stockholm i helgen. Hon är aktiv i nätverket Vikingar mot rasism.

– Det har bildats som en motpol mot att nazistiska och rasistiska grupper vill använda våra historiska symboler. Det tycker vi är upprörande, säger hon.

Svårt att påverka

En specifik grupp som dyker upp i vikingasammanhang är nazistiska Svenskarnas parti. Nyligen skrev partiet om ett besök under Värmlands vikingating. Fotevikens vikingamarknad i Skåne, är exempel på ett annat arrangemang där partiet dykt upp.

– Det är tråkigt, säger Björn M Jakobsen, direktör på Fotevikens vikingamuseum, om att partiet använt dem för sina politiska syften.

Jakobsen säger att han då och då får höra att nazistiska grupper kommit till olika vikingaaktiviteter. Men de ger sig inte till känna på plats, förklarar han.

– Vad de gör kan jag inte påverka. Museet kan inte säga att de inte får lov att ta bilder och lägga ut på sin hemsida.

Gammal vurm

1800-talets nationalromantik om vikingen som en stor och stark krigare kan ligga bakom vurmen hos högerextrema, tror Pinglan Vargtass. Svastikan, som togs av nazisterna på 1930-talet, är ett exempel på en tagen symbol.

– Den är egentligen en historisk symbol som användes av bland andra vikingarna. Men den är svår att ”reenacta” (återskapa) i dag, på grund av nazismen.

Hennes vikingaintresse föddes när hon började delta i historiska lajv, levande rollspel. I dag är Pinglan Vargtass främst intresserad av hantverket och hon beskriver subkulturen som mångfacetterad, öppen och tolerant.

– Om symbolerna används i ett annat sammanhang finns risken att det förknippas med oss, att vi får en stämpel som främlingsfientliga. Men rasism, homofobi och intolerans bland vikingar är fortfarande väldigt ovanligt och så ska det förbli.