Kommer undersköterskor få sänkt lön med M-ledd regering? SVT:s Faktakollen utreder LO:s påstående. Foto: TT

Vill Moderaterna sänka lönerna?

Uppdaterad
Publicerad

M:s politik är lögn och dimridåer säger LO, och skriver att partiet vill sänka lönerna. Desinformation, svarar Moderaterna. SVT:s Faktakollen reder ut påståendet bakom en av stridsfrågorna i den pågående konflikten mellan LO och Moderaterna.

Påstående: ”Lönerna ska sänkas.”  (LO Sverige, Twitter, 16 april 2018)

Den fackliga centralorganisationen LO har i sociala medier sagt att de ”inte kommer att backa en millimeter” i fajten om arbetsrätten och utspelen om att de borgliga partierna ska sänka lönerna.

Faktakollen
Påståendet har retweetats av tunga socialdemokrater som Marita Ulvskog och Annika Strandhäll. Foto: Skärmdump kollage @maritaulvskog/Twitter och @annikastrandhall/Twitter

Påståendet är en del i LO:s valsatsning och ingick även i den uppmärksammade valfilmen ”Trygghet för vanligt folk”, som kom i början av april. I filmen berättar en kvinna att hon jobbar som undersköterska och tjänar 24 200 kronor i månaden.

– Att sänka med 30 procent innebär att jag som ensamstående inte kommer ha råd med någonting, hur ska jag ens kunna klara av att bo, säger Malin Sunneborn.

Hon presenteras som undersköterska men arbetar också som handledare på LO-förbundet Kommunal och är förtroendevald för Socialdemokraterna. När denna granskning görs (24 april) har den knappt två minuter långa filmen drygt 110 000 visningar på Youtube.

LO:s film var uppe för debatt i SVT:s Agenda den 22 april. Foto: SVT

LO menar att generellt sänkta löner blir konsekvenserna av M:s och allianspartiernas förslag om enklare jobb, de så kallade inträdesjobben. Förslaget till ny anställningsform sträcker sig över tre år och riktar sig till nyanlända under de fem första åren i Sverige och till unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning.

Enligt Alliansen själva ska införandet ha ”högsta prioritet” om de vinner valet.

Längre provanställning

De som anställs i den nya formen kommer att ha en lön på 70 procent av ingångslönen jämfört med de som anställs i samma bransch med kollektivavtalslön. Taket är max 21 000 kronor i månaden.

Inträdesjobben har fyra gånger så lång provanställning jämfört med dagens regler, i praktiken kan den anställde alltså få lämna efter två år på jobbet mot dagens max sex månader. Först då övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Under de tre första åren behöver arbetsgivaren inte heller betala någon arbetsgivaravgift.

Men förslaget handlar alltså inte om arbetsmarknaden generellt som LO gör gällande i debatten. Sänkningen av ingångslönen handlar om grupper som saknar utbildning och erfarenheter och har svårt att sig in på arbetsmarknaden.

Jobb med utbildning

Enligt förslaget är lönen nedsatt för att den anställde ska ägna resten av arbetstiden (30 procent) till att lära sig jobbet alternativt få utbildning under arbetstid. Men det är oklart vem som ska garantera detta då arbetsgivaren enligt alliansens förslag inte har ”skyldighet att organisera eller bekosta” den eventuella utbildningen.

Tanken att kombinera jobb med utbildning för utsatta grupper är varken ny eller unik.

Nyligen blev det klart att LO tillsammans med regeringen och arbetsgivarna förhandlat fram en liknande satsning för utsatta grupper – nyanlända och långtidsarbetslösa –  de så kallade etableringsjobben. Staten står för en stor del av de anställdas inkomster.

Arbetsgivaren betalar en lägre lön, 8 400 kronor och staten ger nästan 10 000 i bidrag. Anställningen löper i två år och den anställde ska få utbildning, främst Svenska för invandrare (SFI), på jobbet och det ska bekostas av staten.

Förslaget är färdigt men har inte börjat gälla än men ambitionen är att etableringsjobben ska kunna införas under det andra halvåret 2019.

Hot mot svenska modellen

Idén om att byta lön mot utbildning är alltså inte stridsfrågan. LO menar att det handlar om att alliansens förslag är en ny anställningsform som inte är framförhandlad mellan parterna utan av politikerna.

– Det är grunden till att det finns en fackföreningsrörelse. 1,5 miljoner[medlemmar] har kommit överens om att vi inte tar jobb till lägre pris än det som vi har kommit överens om. Det är grundsatsen för fackföreningsrörelsen som de försöker att kringgå genom att stoppa in detta i partipolitiken. Vi kommer fortsätta att vara arga så länge det ligger på bordet”, säger Johan Ulvenlöv valledare på LO.

Bråket handlar alltså om att inträdesjobben kommer att regleras i lag av politiker. Däri ligger konflikten som fått fackföreningsrörelsen att reagera.

LO är oroliga för att den fria förhandlingsrätten ska ersättas av lagstiftning där till exempel provanställningar kan bli på livstid, ett annat påstående som SVT:s Faktakollen granskat.

Kommer det drabba alla?

Ett annat argument som LO-ekonomerna lyfter fram i sina uträkningar är att den lägre ingångslönen, trots att den är riktad till nyanlända och unga under 23, kommer att spilla över på resten av arbetsmarknaden och sänka lönerna även för de som redan har ett jobb, som undersköterskan Malin i LO:s film.

Men vi hittar ingen tydlig forskning som visar att förslaget skulle påverka allas löner.

Däremot kan de grupper som ligger lägst och konkurrerar om samma jobb påverkas negativt säger professor Anders Forslund på Institutet för Arbetsmarknads– och Utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Men han ser inget stöd för att löner uppåt påverkas.

Så här kommenterar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson SVT:s Faktakoll.

– Det stämmer att lönesänkningen bara är för den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden och de nyanlända. Då kan du som journalist säga att det bara är denna grupp som påverkas, och det är ju sant. Men i många branscher så har vi väldigt hög omsättning på personal. På tre, fyra år har vissa bytt ut all sin personal. Alla som anställs kan då anställas på dessa löner [inträdesjobben] och ersätta andra och det är klart att ingen kommer att kunna få jobb på normala nivåer i de branscherna på sikt.

Sammanfattning: Nej, det är faktiskt helt fel att Moderaterna och Alliansen kommer att sänka lönerna för de som redan har ett jobb, till exempel en undersköterska. Deras förslag handlar om att ge en lägre ingångslön för nyanställda nyanlända och unga under 23 år, som saknar gymnasieutbildning. Grupper som i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Forskningen visar att det sannolikt skulle kunna innebära en viss risk att lönerna sänks för närliggande lågavlönade jobb men inte att effekten sprider sig uppåt i lönestrukturerna.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från politiska makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Uppdatering:

  • Rättelse 2018-04-25: I en tidigare version hade vi skrivit LO-förbunden, det är nu ändrat till LO eftersom det är centralorganisationen som gjort påståendena.
  • LO:s valledare heter Johan Ulvenlöv, och inget annat.
  • Ett också, är tillagt i meningen: Hon presenteras som undersköterska men arbetar också som handledare på LO-förbundet Kommunal och är förtroendevald för Socialdemokraterna.
  • LO:s kampanjfilm har titeln ”Trygghet för vanligt folk” och inte ”Trygghet för alla”, som vi skrev i en tidigare version av den här texten.

Källor:

  • Alliansens gemensamma förslag
  • Pressmeddelande om Etableringsjobben
  • Intervju, Johan Ulvenlöv, valledare på LO.
  • Intervju, Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO
  • Intervju, med Charlie Levin pressekreterare hos Moderaterna
  • Intervju, Maria Mikkonen, arbetsmarknadsekonom hos Moderaterna
  • Intervju, med Anna Bergendahl, politiskt sakkunnigt arbetsmarknadsutskott hos Moderaterna
  • Intervju, med Anders Forslund, professor på IFAU
  • Intervju med Per Skedinger, forskare på Institutet för Näringslivsforskning

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Faktakollen

Mer i ämnet