I en kortare intervju med SVT Nyheter berättar Fredrik Virtanen att han vetat om beskedet under en längre tid.

– Jag har ju vetat om det väldigt länge, men det har dragit ut på tiden. Så det är bra och kan innebära någon slags upprättelse – även om jag personligen skulle vilja att medierna som publicerade lögnerna skulle åtalas också.

Han menar att han har utsatts för den ”extremaste typen av näthat” och säger att det är ”bra att staten ser allvarligt på det”.

Tittar främst på två saker

Enligt Ängla Eklund, ordförande för den ideella föreningen Institutet för Juridik, kommer man att titta på främst två saker när man under fredagen väcker åtal.

Bland annat kommer man att titta på förtalsbestämmelsen som bygger på att någon har utpekat eller spridit uppgifter om en annan person som brottslig eller klandervärd.

– Det man kommer pröva då är om en sådan här uppgift har spridits – vilket det har gjort i det här fallet och därför väcker man åtal, säger hon.

Sen kommer man även att pröva om det är försvarligt och om det finns ett allmänintresse av att uppgifterna sprids.

Polisanmäldes efter #metoo

Cissi Wallin var en av de första i Sverige som på sociala medier anklagade en offentlig person för övergrepp i samband med #metoo-rörelsen.

Utredningen mot Wallin startade i mars 2018 efter att Virtanen polisanmält henne, sedan hon öppet anklagat honom för att ha våldtagit henne elva år tidigare. Förundersökningen mot Virtanen lades ned 2012.

– Åtalet är ett otroligt bakslag för metoo-rörelsen. Det är som att tala om för oss att vi borde vara tysta. Nu tror jag ännu färre kommer våga berätta och anmäla, säger Cissi Wallin till SVT Nyheter.

Behöver man verkligen gå ut med namn?

– Det var ju på ett sätt startskottet för metoo i Sverige och vi ville varna andra. Det finns ett jättestort mörkertal i dag där få vågar berätta. Vi ska inte behöva vara tysta. 

Hon säger att hon ännu inte fått motiveringen till att hon åtalas, utan att hon fick beskedet på telefon.