Utvecklingen sedan Ebba Busch Thor blev partiledare har varit en besvikelse för Kristdemokraterna. Foto: Maja Suslin/TT.

Analys: KD:s nedgång riskerar att bli dödsstöten för Alliansen

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

När drygt ett år återstår till valet 2018 är läget dystrare än på länge inom Alliansen. Interna stridigheter plågar både Moderaterna och Liberalerna, men läget är ändå mest krisartat för Kristdemokraterna.

Så här illa ute i opinionen har partiet inte varit sedan inträdet i riksdagen 1991.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Visst, Kristdemokraterna har ofta haft svagt opinionsstöd under mellanvalsperioderna, men från att tidigare oftast ha balanserat runt riksdagsspärren (4 procent) ligger partiet nu oftast på bara drygt 3 procent i mätningarna. Och man har legat en bra bit under spärren i de senaste 23 mätningarna från Novus. Så läget är minst sagt dystert inför valet nästa år.

Hur kunde det gå så här för ett parti som i valet 1998 fick nästan tolv procent av rösterna och var nära att bli Sveriges tredje största parti?

Det finns flera förklaringar. Efter glansdagarna i slutet av 1990-talet har Kristdemokraterna successivt tappat väljare. Alliansregeringen innebär en rad plågsamma kompromisser för partiet, som för att hålla ihop den liberala regeringen tvingades överge en del av sina konservativa ståndpunkter.

LÄS MER: Krismöte leder till nya samtal

Kristdemokraternas strategi har de senaste åren varit att locka missnöjda moderatväljare. Men den tidigare så generösa hållningen i flyktingpolitiken har sannolikt försvårat detta. I stället gick de missnöjda moderatväljarna framför allt till Sverigedemokraterna.

Skulle återvända till sina rötter

De konservativa i KD vädrade dock morgonluft när Ebba Busch Thor valdes till partiledare. Nu skulle partiet återvända till sina rötter. Men utvecklingen sedan dess har varit en besvikelse för Kristdemokraterna. Sakta men säkert har väljarstödet för partiet eroderat.

Efter flyktingkrisen 2015 slog Ebba Busch Thor snabbt in på en hårdare ton i invandringsdebatten. Men Moderaterna valde att ta ännu större steg och återigen hamnade Kristdemokraterna i ett slags oklar mittenposition i en för väljarna viktig politisk fråga.

LÄS MER: Så har väljarstödet utvecklat sig

Faktum är – och det är en viktig förklaring till partiets nedgång – att väljarna i dag har svårt att förknippa Kristdemokraterna med de politiska frågor som står högt på agendan.

Några exempel: En av de absolut viktigaste frågorna i dag är sjukvården. Det är också en av Kristdemokraternas profilfrågor. Ändå tycker bara 3 procent av väljarna att KD har den bästa sjukvårdspolitiken. När det gäller invandring/integration är det bara 1 procent av väljarna som tycker att KD:s politik är bäst.

Familjen mindre viktig fråga

Visserligen tycker 11 procent av väljarna att Kristdemokraterna har den bästa familjepolitiken, partiets klassiska hjärtefråga, men vad spelar det för roll när Socialdemokraterna här får 19 procent? Dessutom har familjepolitiken som politisk fråga blivit allt mindre viktig för väljarna de senaste åren.

Givet allt detta kan man konstatera att partiet har stora problem inför nästa års valrörelse, problem som uppenbart hänger samman med partiets politik. Inte heller Ebba Busch Thor blev den succé som många kristdemokrater hoppades på. I förtroendemätningarna för partiledarna ligger hon i botten av listan, också långt efter SD-ledaren Jimmie Åkesson.

Endast med knapp marginal lyckas hon slå de båda MP-språkrören i förtroende. Betänk då att Ebba Busch Thor den här mandatperioden har kunnat slå från oppositionsrollen, medan MP-språkrören i regeringsställning ingått en rad kontroversiella kompromisser som tärt på förtroendet för framför allt Gustav Fridolin.

LÄS MER: Busch Thor – Olycklig diskussion inom Alliansen

För Alliansen är naturligtvis Kristdemokraternas situation alarmerande. Skulle Kristdemokraterna falla ur riksdagen efter nästa val är det dödsstöten för Alliansen. Återstår alltså då för Ebba Busch Thor att hoppas på taktikröster, något som tidigare räddat partiet. Tydligast kanske i valet 1994 när moderata taktikröster blev avgörande för att partiet lyckades hamna strax över riksdagsspärren.

Frågan är dock i vilken utrsträckning Kristdemokraterna kan räkna med stödröster av andra partier i nästa valrörelse. Borgerligheten saknar just nu ett gemensamt projekt och tilltagande motsättningar mellan partierna kan innebära minskade möjligheter för taktikröster på KD. Dessutom har det hittills oftast varit moderatväljare som stödröstat på KD för att hålla kvar partiet i riksdagen.

I ett läge där Moderaterna blöder och där många moderatväljare redan gått till Sverigedemokraterna eller Centerpartiet är det svårt att se att utrymmet för taktikröster på Kristdemokraterna skulle vara särskilt stort.

Så tiden fram till valet kommer att vara oviss för Ebba Busch Thor, hennes partivänner och de övriga allianspartierna. Valrörelsen kan bli en äkta rysare.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.