Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Hur avskräckande är Reviras viltavskräckningsmedel? Plus har testat två olika varianter av medlet. Foto: SVT

Företaget: ”Produkten svår att testa vetenskapligt”

Företaget bakom Revira viltskydd menar att Plus test är ovetenskapligt och därför saknar värde. Men de hävdar samtidigt att produkten är svår att testa vetenskapligt.

När SVT:s konsumentredaktion Plus testar viltavskräckningsmedlet Revira i ett vilthägn utanför Uppsala så bryr sig varken hjort, älg eller vildsvin om medlet. Vildsvinen äter till och med upp kulorna som skulle skrämma bort dem.

SE PLUS TEST: Här äter vildsvinen skrämselmedlet

”Det handlar om störda djur”

Biotek, som marknadsför Revira i Sverige, skriver i ett mejl till Plusredaktionen att testet saknar värde eftersom vilthägn är en onaturlig miljö med onaturlig djurtäthet och att djuren där är vana med människor och att bli matade. Att vildsvinen åt upp avskräckningsmedlet kommenterar företaget så här:

– Det visar att det handlar om störda djur med ett onaturligt beteende. Vi har heller aldrig hävdat att man kan sprida produkten runt en mathög och få en avskräckande effekt.

På hemsidan ger företaget dock, under rubriken ”referenser”, exempel på en skogsägare som noterat att vildsvin inte ville gå fram till skogsägarens vildsvinsåtel* efter att Revira-liknande medel lagts ut där.

Företaget skriver också att Revira-medlet applicerats felaktigt i Plus test. I testet lades tre högar med mat ut i de olika djurens hägn. Runt den första högen spreds Revira-medlet, runt den andra ingenting och runt den tredje vanliga lecakulor. Enligt Biotek borde Revira-medlet lagts längre bort från det skyddade området i mitten.

– Det handlar om krafter och motkrafter och är djuren för nära maten kan den lockelsen ta överhanden, skriver företagets representant.

Företaget skriver även att de ska förtydliga produktens instruktioner. Plus har följt bruksanvisningen på Bioteks hemsida, där det står att medlet ska läggas på 0-15 meters avstånd, medan det på förpackningen står 1-15 meter.

”Vetenskapliga försök i stort sett omöjliga”

På Bioteks hemsida kan man läsa att Revira består av brända lerkulor, typ lecakulor, som genomgått en ”unik fysikalisk behandling” med mikrovågor, som gör att kulorna uppfattas som en varningssignal av djuren.

Plus har bett Biotek att förklara mer ingående hur Revira-medlet funkar, men de svarar att det är en affärshemlighet och att de köpt konceptet av tyska företag.

LÄS MER: Experten: ”Gränsar till kvacksalveri”

På hemsidan skriver företaget även att produkten är utvecklad av viltforskare och att ”mångåriga försök tillsammans med försäkringsbolag” visar på mycket goda resultat.

Men när Plus ber om vetenskapliga belägg så svarar företaget att ”strikt vetenskapliga försök är i stort sett omöjliga att genomföra” eftersom det finns så många faktorer i naturen som kan påverka. De hänvisar dock till ett test i en tysk jakttidning som där en produkt som liknar Revira fått goda omdömen. Men enligt Andreas Seiler, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, så kan tidningens test ”definitivt inte bevisa att produkten fungerar”.

Biotek betonar att Revira har många nöjda användare och att de inte utlovar något 100-procentigt skydd på sin hemsida. På hemsidan står dock att ”erfarenheten säger emellertid att rätt använt enligt anvisningarna så är resultatet oftast 100-procentigt”.

LÄS MER: Konsumentverket: ”Tvivelaktiga reklampåståenden”

*Fotnot: En vildsvinsåtel är en utfodringsplats, som kan användas som lockbete vid jakt.

Tipsa Plus!

Visa

Den här artikeln bygger på ett tittartips. Vad vill du att SVT:s konsumentredaktion Plus ska granska? Tipsa oss här.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer