Jan Leidö säger att han skulle vara försiktig med att ta in mätbevis, särskilt på bostadsmarknader där ytan har stor betydelse. Foto: SVT

Riskabelt med mätbevis – mätbolagens ansvar oklart

Publicerad

Att förlita sig på mätbevis i samband med bostadsförsäljning kan vara riskabelt för både säljare och köpare. Rättsläget är oklart kring mätbolagens ansvar för följderna vid en felmätning, menar rättsexperten.

– Jag personligen skulle vara ganska försiktig med att ta in den här typen av mätbevis, särskilt när det gäller bostadsmarknader där ytan är av stor betydelse och en felmätning kan få stora konsekvenser, säger Jan Leidö som är lektor och forskare i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

SVT:s konsumentredaktion Plus har tidigare berättat om familjen Monsén som stämdes av sina lägenhetsköpare efter att ett mätbolag uppmätt fel yta av familjens lägenhet inför försäljning.

”Ansvar flyttas från mätbolaget”

Familjen friades nyligen av tingsrätten som ansåg att köparna reklamerat för sent, men Jan Leidö säger att det hade varit intressant om tvisten istället stått mellan köparen och mätbolaget, så att domstolen fått pröva mätbolagets ansvar gentemot tredje part, i detta fall köparen.

– Eftersom mätbolaget nu inte var inblandat i tvisten blir konsekvensen av domen att ansvaret flyttas från mätbolaget.

Jan Leidö reagerar på flera saker i den dom som nu fallit i tvisten mellan köparna och familjen Monsén.

– Jag upplever domen som lite inkonsekvent.  Å ena sidan säger domstolen att mätbeviset innebär att köparens undersökningsplikt minskar. Å andra sidan så måste köparen själv kontrollera att uppgiften stämmer för att kunna reklamera, trots att mätbolaget säger sig ha mätt med lasermätare och enligt svensk standard.

Större risk för säljare och köpare än mätbolag

– Om den här domen skulle stå sig i högre instans så skulle det innebära att säljaren tar en ganska stor risk i förhållande till köparen, och köparen tar en ganska stor risk att inte få någon ersättning på grund av kort reklamationsfrist. Medan mätbolaget har en ganska liten risk, vilket är problematiskt, säger Jan Leidö.

Mätbolaget har tidigare kommenterat till Plus att man inte ser det som företagets ansvar att Monséns hamnat i en rättsprocess. Enligt mätbolaget kan kunder få ersättning från deras ansvarsförsäkring, men då krävs att kunden lidit ekonomisk skada av felet, vilket försäkringsbolaget inte bedömde att Monséns gjort.

Jan Leidö förklarar att det som i första hand avgör vilket ansvar ett mätbolag har gentemot sina kunder är det avtal som finns mellan parterna.

Oklart vad kunden kan ersättas för

I nästa steg bedömer man om tjänsten är fackmässigt utförd. Om så inte är fallet finns möjlighet för kunden att få skadestånd för utgifter som man fått i samband med felmätningen, såsom själva mätkostnaden, utlägg, kostnader för ränta och möjligtvis vissa kostnader som uppkommit kring en eventuell rättsprocess.

Däremot kan det vara svårt att som säljare få ersättning från mätbolaget ifall bostaden sålts till ett högre pris till följd av felmätningen, och köparen kräver ersättning. Där är rättsläget oklart, säger Jan Leidö.

Om riskerna är så pass stora, är det då vettigt att som säljare alls ta in ett mätbevis?

– Om uppmätningen görs korrekt och lägenheten visar sig vara större än man trodde så kan ju priset gå upp. Men utifrån den här domen verkar det finnas ganska få anledningar till att ha ett mätbevis, särskilt på bostadsmarknader där ytan är viktig och avvikelser kan få stora konsekvenser, säger Jan Leidö.

Jan Leidö tipsar dock om att det finns en rad saker man kan göra för att skydda sig mot riskerna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer