Kyrkoval den 18 september: Vad är det vi röstar på?

Uppdaterad
Publicerad

Kyrkan står inför många stora frågor, men få av dem har diskuterats inför söndagens kyrkoval. Debatten har hittills mest handlat om det låga valdeltagandet och om att valsystemet måste förändras.

Vid förra valet röstade endast 14 procent av de röstberättigade i kyrkovalet och det låga valdeltagandet är ett av skälen till att kyrkan har börjat fundera på att förändra systemet.

Kritiken av det nuvarande systemet är bland annat att det anses vara för komplicerat och att det rymmer för många nivåer.

Enbart lokala representanter

Direktval sker i dag till kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i församlingen, till samfällda kyrkofullmäktige i samfälligheten, till stiftsfullmäktige i stiftet och till Kyrkomötet på nationell nivå. I framtiden kan det komma att räcka med att rösta på lokala eller regionala representanter.

Arena för Sverigedemokraterna

Att Sverigedemokraterna har sett det låga valdeltagandet som en chans att ta sig in på den poilitiska arenan är också ett skäl till varför systemet ska ses över. I förra valet röstade 6.000 medlemmar på Sverigedemokraterna, vilket ledde till två platser i kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet.

En förändring av valsystemet är en av de frågor som hamnar på de nya representanternas bord. Frågan ska utredas och till nästa val ser kyrkovalet troligen annorlunda ut.

Kvinnliga präster och homosexuella par

Andra aktuella frågor för Kyrkomötet att ta itu med är bland annat motståndet mot kvinnliga präster och synen på homosexuella.

I dag gäller att en person som prästvigs måste förklara sig villig att samarbeta med kvinnliga präster. Samma krav gäller för en präst som vill bli kyrkoherde eller biskop. Men motståndet inom kyrkan mot kvinnliga präster lever fortfarande kvar och det råder olika syn på hur motståndet ska hanteras.

I frågan om homosexuellas rättigheter saknas ännu en gemensam ordning för en välsignelse över ingånget partnerskap. I dag kan en präst hålla en så kallad förbön för homosexuella par, men en reglerad ordning saknas. Debatten om formell vigsel för homosexuella par väntas ta fart år 2007 när en utredning om äktenskapslagstiftning ska presenteras.

Teresa Skeppholm/TT

Fakta om kyrkovalet

Medlemmar i Svenska kyrkan som har fyllt 16 år och är folkbokförda i Sverige är röstberättigade.

5,8 miljoner människor är röstberättigade. I förra valet röstade 14 procent, dvs cirka 840.000 personer.

I valet väljs de representanter som ska styra kyrkan de närmaste fyra åren.

För att kandidera måste man vara 18 år, döpt, medlem i Svenska kyrkan och folkbokförd i Sverige. Man måste också vara anmäld som kandidat av en nomineringsgrupp.

Svenska kyrkan

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.