Det befintliga snabbspåret för läkare har havererat, skriver Ingvar Ovhed – som är projektledare för den kurs som förbereder provdeltagare från Blekinge, Kalmar och Kronoberg – i en debattartikel i Aftonbladet, tillsammans med svenskläraren Jan-Åke Blomqvist.

Sedan de nya legitimationsreglerna började gälla den 1 juli 2016 har bara 100 av de 889 personer som tagit provet blivit godkända. Det motsvarar 11 procent.

– I den bristfälliga statistik som finns kan vi se att en hel del nästan klarar provet. Sedan finns det de som har väldigt svårt för det, säger Ingvar Ovhed.

Hans engagemang i frågan handlar främst om de människor som drabbas av att inte kunna jobba. Men som anställd inom primärvården konstaterar han också att det behövs fler läkare i Blekinge, där det råder läkarbrist.

– Här finns vårdcentraler där det bara arbetar stafettläkare.

Bedömning av handledare

Bland de som går snabbspåret finns vissa som arbetar som undersköterskor. Andra jobbar inte alls.

För att bättre spegla den kompetens som finns föreslår han att ”snabbspåraren” ska bedömas av en handledande kollega, på samma sätt som redan görs med AT- och ST-läkare.

– Det systemet har man för utländska läkare i Tyskland, och där är det betydligt fler som lyckas få sin legitimation, säger han.

Språket i det nuvarande provet är också onödigt krångligt menar han.

– Det konstrueras svårigheter med dubbla negationer, eller att man ska välja ut felaktiga svar bland fem korrekta. Det kan vara stressande även för svenskar.

Ingvar Ovhed och Jan-Åke Blomqvist vill också skapa en intensivutbildning som belyser kulturella skillnader inom sjukvården, som till exempel manliga läkares syn på skickliga kvinnliga kollegor.